publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-TA, äv. -TAGA, -tagning; -tagare (se avledn.).
1) till II 2 f, 3 b: (från ngn annan) ta emot l. få l. bemäktiga sig (ägande- l. förfoganderätten över l. ansvaret för l. handhavandet l. tillseendet av) (ngt), ta över (se taga över 2 b); särsk. med avs. på dels överlåten l. ärvd egendom (särsk. fastighet l. penningmedel o. d.), dels ngt abstrakt (se a); äv. (mera tillf.) dels med personobj., dels utan obj. (jfr taga över 2 b α); äv. bildl., med saksubj. (se b). Hon fick överta våningen efter sin farmor. At det som af bem:te församblingar är öfwertagit, måtte effter ofwansagde observation revoceras. UUKonsP 15: 8 (1682). Köpare som wil öfwertaga de på stället befinteliga Inventarier. GT 12/4 1804, s. 2. När han öfvertog mig i sin tjenst, svor jag honom eden vid fanan. WermlLT 19/11 1878, s. 2. Att dessa banker nödgats öfvertaga belånade aktier. EkonS 1: 306 (1893). Bo Stensson behövde inte bära det extra geväret i mer än tio minuter, sedan övertogs det av kamraten, som gick bredvid honom. Hedberg VackrTänd. 332 (1943). Han var bondpojken som .. gick där hemma och väntade på att få överta. Wassing Dödgr. 21 (1958). särsk.
a) med avs. på ngt abstrakt, särsk. dels åskådning l. förhållningssätt o. d., dels verksamhet; äv. dels (särsk. med avs. på uppdrag l. uppgift o. d.) närmande sig l. övergående i bet.: åta (se åta, v. 4 a) l. ta på sig (se särsk. slutet), dels (med avs. på tjänst l. befattning o. d.) närmande sig bet.: tillträda; jfr c. Överta skötseln av huset. Överta ärendet, befälet, regeringsmakten, ordförandeposten. Han övertog ledningen i sista kurvan. Som Handels-Bolaget Åhlin & Wetterman med förledne årets slut uphörde, och underteknad öfwertagit berörde Bolags oafslutne affairers liquiderande; så (osv.). IT 20/1 1791, s. 4. Uti det jag öfwertagit Buonapartes svåra kall, har jag känt desz wigt och mödosamhet. GbgAlleh. 12/2 1800, s. 1. Skandinavismen var ett arf från konung Oskar I, hvilket med all kärlek öfvertagits af Karl XV. De Geer Minn. 1: 249 (1892). Den tyska riksbyrån (skall) öfvertaga den tyska socialstatistiken. EkonS 2: 79 (1894). Wennerberg (lämnade) Uppsala år 1849, för att .. öfvertaga ett lektorat i Skara. 3SAH 17: 52 (1902). Sin av modern övertagna bigotta religiositet. BonnierLM 1954, s. 730. särsk. (†) refl., i uttr. övertaga sig ngt, åta l. ta på sig ngt; jfr taga över 1. Om någon studerad person .. skulle wara hugad och ledig, at med första öfwertaga sig en sådan information uti et samtaget Borgare-hus, så (osv.). Hvad nytt? 2/12 1777, s. 8. Man förskräckes inför tanken, att Belgien gent emot Storbritannien övertagit sig förpliktelsen att ända till det sista binda sitt öde samman med Storbritannien. AB 13/10 1914, s. 5.
b) i bildl. anv., om ngt sakligt (abstrakt). Atterbom Minnest. 2: 362 (1824). Femininum har i holländskan delvis öfvertagit neutrets roll. 3SAH 6: 316 (1891). I den kampen övertog feminismen ett språkbruk där ord som oberoende, frihet och ägande var centrala. Björk LycklDag. 58 (2012).
c) ss. vbalsbst. -ande; äv. konkretare, om enskild omgång av övertagande; äv. i anv. som motsvarar a; jfr -tag, sbst.1 Vårdcentralernas övertagande av ansvaret för att vaccinera. Att denna Egendom .. bör wid allmän auktion till den mestbjudande bortarrenderas med tillträdesrätt nu genast och grödans öfwertagande. GbgP 5/7 1816, s. 3. Betraktades öfvertagandet af ett sådant uppdrag som en allmän samhällspligt. Nordström Samh. 2: 742 (1840). I regel sammanslöto sig ett flertal banker och bankirer till ett konsortium för eventuellt övertagande av ett större lån. SvRiksd. 13: 165 (1934). Den svenska statens övertagande av Gotabanken och Nordbanken har använts som positiva exempel i den internationella debatten. SäljSkiten 125 (2009).
2) (numera bl. tillf.) till II 3 b; särsk. i fråga om bokföring, med avs. på penningmedel l. penningbelopp o. d.: överföra (se d. o. 1 c a) l. transportera; förr äv. refl.: ta sig över (en plats). Revisorerne (skall) i synnerhet fästa uppmärksamhet derå .. om förra årets balancer rätteligen blifwit öfwertagne och ingått till redowisning i den under granskning förewarande Räkningen för påföljande året. SPF 1824, s. 365. En rasande flod, .. där ej ens den lättaste båt kan öfvertaga sig. SocDem. 2/9 1891, s. 2.
3) (numera bl. tillf.) till II 6, 8: ta överhand l. få övertag över (ngn l. ngt), vara l. bli (ngn l. ngt) övermäktig; äv. utan obj.: ta överhand (jfr taga över 2 b α). (Hjorten) var ej långt från mig, den såg mig, men törst och trötthet öfvertogo fruktan. Bremer Grann. 2: 274 (1837). Med samlad kraft, förlagd till sista delen af årtaget, minskade .. (roddtävlaren) snart afståndet och öfvertog Perkins. TIdr. 1886, s. 145. Intresset för hästsporten övertog så småningom. EskilstKurir. 22/10 2021, s. 6.
Ssgr (till -ta 1 c; jur.): övertagande-princip. jfr princip 4; i sht i sg. best. Minnesskr1734Lag 1: 360 (1934). Övertagandeprincipen, (dvs.) den vid exekutiv försäljning av fast egendom gällande regeln, att de inteckningar, som falla inom lägsta budet, till sitt kapitalbelopp skola kvarstå i den intecknade egendomen. SvBanklex. (1942).
-rätt. rätt (se rätt, sbst.2 4) till övertagande (av egendom l. penningmedel o. d.). NordsvD 15/5 1906, s. 2. Att enligt förslaget övertaganderätten utvidgas till att gälla också när bostaden är en fastighet som är enskild egendom. NorstedtJurHb. 570 (1987).
Avledn. (till -ta 1): övertagare, om person m.//ig., om sak r. om person (äv. företag o. d.) som tar l. tagit över ngt (särsk. egendom l. verksamhet). Att .. P. W. Berg äger, såsom affairernes öfwertagare, att ensamt liquidera Bolagets affairer. GbgAlleh. 3/4 1810, s. 4. Att jag hade i sigte att blifva .. enkans man, såväl som öfvertagaren af de åt henne testamenterade penningarne. Almqvist AmH 2: 49 (1840). Det jag generellt kan säga är att i en verksamhetsövergång är det helt valfritt för medarbetare och omsorgstagare att gå över till övertagaren. NorrtT 28/6 2021, s. 5. jfr rättighets-övertagare. —
-TAG, sbst.1 [till -ta] övertagande (av egendom l. penningmedel o. d.). Fl(icka) ö(nskar) mindre lån för övertag av kaférörelse. DN(A) 20/1 1932, s. 22. Förvärvet av gården handlar .. inte om något generationsskifte eller övertag av någon släktgård, utan ett rent köp. PiteåT 5/3 2021, s. 6. —
-TAG, sbst.2 särsk.
1) (numera bl. tillf.) till II 1 a: tag (se tag, sbst.1 2) l. grepp ovanifrån l. på ovansidan; särsk. i dels gymnastik, dels (vissa folkliga varianter av) brottning. Skolären (skall) med den ena hand förkorta, eller förlänga den andras trenstygel, nemligen med öfvertag när tygeln förkortas, och undertag när den förlänges. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 94 (1836). Första man .. fattar med öfvertag om den andra tvärslåen nedifrån och sätter sig upp på den nedersta slåen. IGymnInf. 1872, s. 53. Ett öfver- och ett undertag tillkom hvar och en af brottarne. Det vill säga att den ena armen fick läggas om motståndarens midja (undertaget), den andra öfver hans axel (öfvertaget), hvarefter händerna sammanknäpptes, där de möttes på motståndarens rygg. GHT 1899, nr 155 B, s. 2.
2) [i vissa anv. åtm. delvis (med anslutning) till -ta 3] till II 2 f, 6 l. i bildl. anv. av 1, om förhållandet att ngn l. ngt (gm överlägsenhet i fråga om styrka l. förmåga l. andra egenskaper) har ett mera gynnsamt läge än (o. därigm dominerar l. bestämmer över) ngn annan l. ngt annat, mer l. mindre liktydigt med: överläge l. försteg l. fördel (ss. obj. i vissa verbförb. äv.: överhand (se d. o. 3) (se särsk. slutet)); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av över, äv. framför, angivande över vem l. vad överläget osv. gäller; äv. (numera bl. mera tillf.) konkretare, om enskilt tillfälle av sådant förhållande; jfr -kast 4 o. överlägsenhet 1. Ett klart, massivt, psykologiskt, spelmässigt övertag. Skaffa sig ett övertag. Vinna, behålla övertaget. CAEhrensvärd Brev 2: 70 (1795). Nu hade han klart insett sitt öfvertag framför mig. Almqvist Skälln. 91 (1838). Om äfven Carl XII:s krig, Ulrika Eleonoras oefterrättlighet, frihetstidens storståtliga riks-råds-charlataneri gifvit adeln flera vigtiga öfvertag, så har likväl dess besvurna undergång hvilat tungt öfver dess hufvud. AB 7/2 1844, s. 1. Det övertag, som de nedgående ekonomiska konjunkturerna förlänade arbetsgivardömet. Höglund Branting 1: 438 (1928). Efter kapitulationen vid Perevolotjna utnyttjade Peter (den store) sitt övertag till att åter förlägga sina operationer till Östersjöprovinserna och till Finland. Grimberg VärldH 10: 631 (1941). Den långa period inom den svenska dramatiken då den litterära ambitionen behåller övertaget över teatersinnet och ofta helt förkväver det. ABeijer hos Stiernhielm o. Columbus (SVS) 74 (1955). jfr spel-övertag. särsk. i vissa verbförb. α) i förb. med få; särsk. i uttr. få övertag(et); jfr -makt a, -steg 3, -vikt 3 a α o. överhand 3 b. Staden är ganska lång och folkstyrkan derföre otillräcklig till både släckning och bergning, derest elden får öfwertag. ÖrebroT 22/6 1822, s. 2. Låt inte pojken få öfvertaget. 1SångBer. 246 (1863). När en flicka stannar kvar så länge i sin tjänst som Hilma gjort, får hon så småningom ett visst övertag över familjen. Krusenstjerna Fatt. 2: 269 (1936). β) i förb. med ha; särsk. i uttr. ha övertag(et); jfr -steg 3, -vikt 3 a β o. överhand 3 c. (Det) är .. en sanning, att Maria Medenberg måste hafva ett slags öfvertag, såväl öfver henne, som kanske äfven öfver Ellin. Almqvist TreFr. 3: 230 (1843). Det såg ut som om hon hade öfvertaget nu, och kandidaten sänkte pannan när han fortsatte hem. Hedenstierna FruW 87 (1890). På senare år har man nog ansett, att svepen i stort sett haft övertag över minorna, skall det nu bli de senares tur igen? VFl. 1935, s. 42. I japansk whist har den som får välja trumf i allmänhet ett övertag. Werner o. Sandgren Kortox. 32 (1949). —
(II 1 (a)) -TAK. över annat tak befintligt tak; yttertak. BoupptSthm 1681, s. 58 b (1680). Huset har warit en lång tid illa wårdat, och utan öfertak och fenster i Gluggarna. Wettersten Forssa 117 (c. 1750). Ett övertak dolde gärningsmännen när de angrep taket till valvet. SvD 5/3 1994, s. 6. —
(II 8) -TAL, sbst.1 om förhållandet l. egenskapen att ngt l. ngra föreligger i större antal än normalt l. förväntat l. önskvärt o. dyl. l. i större antal än ngt annat l. ngra andra, övertalighet l. överskott, äv.: majoritet; jfr tal, sbst.1 2. Denna tabell (över soldater) innebegriper ej det öfwertal, som någre Furstar redan hafwa ställt i fält, och andre i nödfall lofwat att uppställa. SP 25/7 1815, s. 3. Detta lagstridiga öfvertal af tjenstemän. GHT 20/12 1860, s. 2. I Västeuropa är kvinnornas öfvertal, väsentligen till följd af emigrationen, något högre. EkonS 2: 12 (1894). Flera tänder än normalt kallas övertal, färre än normalt undertal. Hylin Munn. 2: 116 (1933). Viltdelegationens sammansättning .. ifrågasätts skarpt av många då de som inte vill ha rovdjur sitter i övertal. UNT 15/1 2019, s. 19.
Spoiler title
Spoiler content