SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEGIN begi4n, f., ngn gg m.; best. -en; pl. -er; äfv. BEGINA begi4na l. 032, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(begyne- (i ssg) O. Petri Klost. B 1 a (1528). Ordet skrifves äfv. beghin l. beguin. Med afs. på andra former jfr följ.)
Etymologi
[fsv. beggina, bägina, af mnt. begine; jfr holl. bagijn, ä. holl. begijn, t. begine, eng. beguine; af fr. béguine, f., l. af det däremot svarande mask. béguin; de fr. formerna antagas numera vara afl. af Bègue (eg. den stammande), ett tillnamn på en under 1100-talet i Liège lefvande präst, Lambert, hvilken uppgifves vara upphofsman till ifrågavarande samfund]
kvinna l. (ngn gg) man tillhörande ngt af vissa samfund (i Nederländerna, sedermera äfv. i Frankrike o. Tyskland), hvilkas medlemmar buro särskild dräkt o. egnade sig åt ett religiöst lif, åt sjukvård osv., men ej aflade klosterlöften; jfr BEGARD. (Diakonissorna) läto sigh finna hoos the Siuke .., them the skötte och hugswalade, sådane som fordom the Beginer eller Beguter vthi Tydskland vnder Påfwedömet warit hafwa, hwilke til bemälte Kyrkietienst woro consecrerade: Och woro lijkwäl icke rätta Nunnor. Schroderus Osiander 1: 303 (1635). Därs. 2: 708 (se under BEGARD). Ytterligare wordo och på thetta Mötet (i Vienne 1311) the Begarders och Beginers (Tydske Qwinnors) Willfarelser förkastade och fördömde. Därs. 750. Manliga beguiner. Conv.-lex. 1: 116 (1821). Cornelius Kr. kyrk. hist. 4: 121 (1890; se under BEGARD). (Förfallet bland beginerna) gick så långt, att ordet beguin blef ett öknamn, likbetydande med liderlig qvinsperson. Därs. 133. Tvenne fromma beginor på Gottland. Paulson Jülicherhandskr. 31 (1894).
Ssgr: A: BEGIN-GÅRD03~2. (beginer- Thomæus) [jfr holl. bagijnhof, t. beginenhof] En begingård omfattade vanligen flera, af en mur omslutna små Gudshus. Thomæus Kyrk. hist. 2: 259 (1896). I våra dagar finnas blott några beginergårdar i Belgien såsom försörjningsanstalter för ogifta kvinnor af borgareståndet. Därs. 261. —
-HUS~2. (beginer- Thomæus) Thomæus Kyrk. hist. 2: 260 (1896; se under BEGARD).
-SLAG~2. (begyne-). Så äre och mong annor nunno slagh .., ther til så monga begyne slagh ath otaligit är. O. Petri Klost. B 1 a (1528).
B (†): BEGINE-SLAG, se A. jfr äfv. följ. artikel.
C (föga br.): BEGINER-GÅRD030~2, -HUS~2, se A.
Spoiler title
Spoiler content