publicerad: 2012
URINAL ur1ina4l, r. l. m. (DN 6/5 1970, s. 5, osv.) ((†) n. WoJ (1891)); best. -en; pl. -er (BoupptVäxjö 1886 osv.) ((†) = WoJ (1891)).
Ordformer
(urinal c. 1635 osv. vrinall 1546)
Etymologi
kärl l. behållare för män att urinera i, särsk. dels (på offentlig toalett) om väggfast skål l. ränna (med självspolning), dels (om ä. förh.): uringlas. En glaszflaska och 6 Vrinall. SjötågR 1546. Urinal .. (dvs.) uringlas, behållare av glas för urins upphämtande särskilt vid inkontinens. Wernstedt (1935). Tvättställ med och utan armatur, wc-skålar, lågspolande wc-stolar, urinaler, bidéer, laboratorie- och sjukhusporslin. SvByggKatal. 1955, s. 971. Redan på morgonen är golvet blött och smutsigt, urinalen har inte rengjorts på månader, pappershanddukar finns, men korg att kasta dem i efter användandet saknas. SDS 17/4 1975, s. 39.
Spoiler title
Spoiler content