publicerad: 2015
ur
1ur
preposition och adverb
• stiga upp ur sängen; ta fram pengarna ur fickan; färgen går ur färgen försvinner – De flesta sammansättn. med ur- hör till 1ur.
Ordform(er) | |
---|---|
ur | preposition |
ur | adverb |
2ur
substantiv
~et; pl. ~ • tidmätare, klocka
Singular | |
---|---|
ett ur | obestämd form |
ett urs | obestämd form genitiv |
uret | bestämd form |
urets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ur | obestämd form |
urs | obestämd form genitiv |
uren | bestämd form |
urens | bestämd form genitiv |
3ur
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ uroxe
Singular | |
---|---|
en ur | obestämd form |
en urs | obestämd form genitiv |
uren | bestämd form |
urens | bestämd form genitiv |
Plural | |
urar | obestämd form |
urars | obestämd form genitiv |
urarna | bestämd form |
urarnas | bestämd form genitiv |