publicerad: 2015
besluta
be·sluta
verb
beslutade el. beslöt, beslutat, beslutad n. beslutat, pres. beslutar • fatta beslut om
Finita former | |
---|---|
beslutar | presens aktiv |
beslutas | presens passiv |
beslutade (beslöt) | preteritum aktiv |
beslutades (beslöts) | preteritum passiv |
besluta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att besluta | infinitiv aktiv |
att beslutas | infinitiv passiv |
har/hade beslutat | supinum aktiv |
har/hade beslutats | supinum passiv |
Presens particip | |
beslutande | |
Perfekt particip | |
en beslutad + substantiv | |
ett beslutat + substantiv | |
den/det/de beslutade + substantiv |
besluta sig
• bestämma sigOrdform(er) besluta sig