publicerad: 2015
beslut
be·slut
substantiv
~et; pl. ~ • formellt avgörande: fatta beslut – I sammansättn. beslut- el. besluts-.
Singular | |
---|---|
ett beslut | obestämd form |
ett besluts | obestämd form genitiv |
beslutet | bestämd form |
beslutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
beslut | obestämd form |
besluts | obestämd form genitiv |
besluten | bestämd form |
beslutens | bestämd form genitiv |