SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
marginal
marg·­in·­al [‑a´l] substantiv ~en ~er blank kant på bok­sidamån, ekonomiskt ut­rymme, skillnad: ​de har små marginaler och kan inte klara o­väntade ut­gifter​ – Nästan alla sammansättn. med marginal- hör till marginal 2.
Singular
en marginalobestämd form
en marginalsobestämd form genitiv
marginalenbestämd form
marginalensbestämd form genitiv
Plural
marginalerobestämd form
marginalersobestämd form genitiv
marginalernabestämd form
marginalernasbestämd form genitiv