publicerad: 2023
ÄR, sbst.1, äv. (o. numera bl.) AIR æ4r, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I enlighet med dåtida stavningsnorm upptogs inte AIR under A i SAOB utan hänsköts då till uppslagsformen ÄR.
Ordformer
(air c. 1700 osv. är 1810–1973)
Etymologi
[av fr. air, av lat. aër, luft, av gr. ἀήρ, luft, till den rot med bet.: blåsa, som äv. föreligger i VIND, sbst.1 — Jfr ARIA]
1) uppsyn l. min l. sätt att vara; i sht i fråga om viktig (se d. o. 3) l. högdragen uppsyn osv. (förr särsk. i sådana uttr. som ge sig airer, göra sig märkvärdig l. viktig, ta sig air av ngt, uppföra sig som ngt (som man inte är)); äv. (o. numera i sht): stämning (se STÄMNING, sbst.2 5) l. anda l. atmosfär. Hotellet har en air av lyx och flärd. På samma skepp war och en jude, som kom ifrån Paris (som han sade) och hade air af Monsieur. SvBrIt. 1: 1 (c. 1700). Det är löjligt at se, huru den lilla grefvinnan Hamilton .. ger sig airer, vill hvarken tala eller umgås med fru Aminoff. GJEhrensvärd Dagb. 1: 282 (1779). Salstads ägendom .. (har) en vacker belägenhet på ett vidlyftigt fält af ängar, hvilket ger stället en air af storhet. Linnerhielm 1Br. 7 (1787, 1797). För min del väntar jag mig rätt roligt, att se Grefvinnans stora airer och hennes förnäma förakt. Gustaf III 3: 344 (1790). Den store satirikern La Rochefoucauld anmärkte syrligt, att många borgarfruar började ta sig air av hertiginnor. Grimberg VärldH 10: 122 (1941). Det fanns en air av fyrtiotal och ångest över Sven. Axelsson Honungsvarg. 70 (1984).
2) om viss typ av (moment i) musikstycke l. visa l. melodi; särsk. om (sats ur) arialiknande sång. Sedan han siungit et stycke af airen på nedan stående wisa. Lindahl Tanckef. 26 (1740). Bakom Theatern spelas en liten douce Air med twenne Fleuter. Lalin Arachne 1 (1750). Söta Du, om det vore möjeligt, så skaffa mig några små vackra airer, med röst och Claver, t. ex. ur de nyare Operas. Kellgren (SVS) 6: 61 (1776). En liten air av John Dowland. GHT 5/8 1968, s. 7.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content