ÅT, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 278):
(II 5 b α) ÅT-HÖRA, -are (se avledn.). höra efter l. ta reda på (ngt); äv. (o. numera bl.): åhöra l. lyssna på (ngn l. ngt); jfr höra åt. Och wele vij ath tw lather granth åthhöra huro thet låther j the åndelige personer och huad the haffua för hænder. G1R 4: 176 (1527). Vad han sen sa åthörde hon med ett iskallt lugn. DN 9/2 1969, Bil. s. 5.
