publicerad: 2023
ÖRTAGÅRD œr3ta~gå2rd, äv. (numera bl. ngn gg) ÖRTEGÅRD œr3te~gå2rd, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Syr. 24: 31 (öv. 1536) osv.) ((†) -er Berchelt PestOrs. B 7 b (1589)).
Ordformer
(yrtagardhen, sg. best. 1553. yrtagård (-dh) 1526–1776. yrtegård (-dh) 1526–1545 (: yrtegårdztompt). örtagardar, pl. 1541. örtagård (-åå-) 1541 osv. örtegarden, sg. best. 1546. örtegordz- (-tt-, -dtz-) i ssgr 1543 (: örttegordtz mester)–1549 (: örtegordzstugun). örtegård (-tt-, -åå-, -dh) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. yrtagarþer; jfr fd. urtegarth (d. urtegård), fvn. jurtagarðr, liksom äv. got. aurtigards, mlt. wortegarde, mht. wurz(e)garte, feng. wyrtgeard; ssg av ÖRT, sbst.2, o. GÅRD, sbst.1]
(numera i sht ngt ålderdomligt l. arkaiserande) trädgård (med nyttoväxter); särsk. om (till kloster o. d. hörande) trädgård med krydd- l. medicinalväxter; i religiöst l. bibelpåverkat spr. äv. (i sht i sg. best. (o. ofta skrivet med stor begynnelsebokstav)) om dels Getsemane, dels paradisets lustgård; jfr GRÄS-GÅRD 2, KRYDD-GÅRD. It sinaps korn som en man toogh och sådde j sin yrtagårdh. Luk. 13: 19 (NT 1526). At straxt Syndafallet ynkeligen skedt war, vppenbarade sig Gudh i Örtegården för Adam och Eva. Emporagrius Cat. B 2 b (1669). Christus i örtagården, / Tå Han sin bön hade giordt, / Kommo the med hillebårdar, / Och ledden bunden bortt. Swedberg Schibb. 86 (1716). Här och der små usla byar .. med några mödosamt tillkämpade örtegårdar omkring. Atterbom Minn. 397 (1818). Likväl är det inom klostermurarna som trädgårdstraditionen förs vidare. Här odlas i regel frukt- och köksträdgård, en örtagård med medicinalväxter och blommor samt en liten äng. Kulturen 1971, s. 70. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv., särsk. om gynnsamma förhållanden l. gynnsam miljö varifrån ngt utgår l. där ngt får sin första utveckling; jfr PLANT-SKOLA 2. Schroderus Os. 2: 301 (1635). Ty Böönen är: .. Lycksaligheetennes örtegård. Muræus Arndt 2: 289 (1648). De heliga urkunderna .. framställa sig såsom en rik örtagård, der otaliga helbregda gåfvor .. erbjudas. Wallin Rel. 4: 397 (1839). Han har i de tidiga åren ivrigt vandrat omkring i de socialistiska lärornas örtagård. MorgT 1948, nr 294, s. 3.
Ssgr: ÖRTAGÅRDS-HUS. (numera bl. tillf.) trädgårdshus. Tå Ahasia .. thet sågh, flydde han på then wäghen til örtagårdz hwset. 2Kon. 9: 27 (Bib. 1541). Med glasfönsterarkitektur och kolonner hade han för övrigt laborerat i sina örtagårdshus. UpplFmT 12: Bil. 132 (1930). —
-MAN. (numera bl. tillf.) örtagårdsmästare; äv. bildl. Men huru kan Guds säd vexa och hans vinstock frodas, då sjelfva örtagårdsmannen är kall och död. NorrkpgT 7/8 1852, s. 2. Hvad som anses vackert (i en trädgård) i dag, kastas på sophögen i morgon, men alltid skall örtagårdsmannen vara framme med nyheter, som passa för dagen. Abelin VTr. 85 (1903). —
-MÄSTARE. (numera bl. ngt ålderdomligt l. arkaiserande) trädgårdsmästare; äv. bildl., särsk. om person som vårdar l. sköter om ngt; jfr -man o. oljegårds-mästare. Hon meente ath thet hadhe warit örtegårdz mestaren, och sadhe til honom, Herre haffuer tu bwrit honom bort. Joh. 20: 15 (NT 1526). Det svenska språkets örtagårdsmästare. DN(A) 23/9 1958, s. 14. —
-SÄNG. (numera bl. tillf.) örtsäng. Een örtegårdz sängh, / som är medh rooser bemängd. Visb. 3: 201 (1651).
Spoiler title
Spoiler content