publicerad: 2023
ÖSTERSJÖISK ös3ter~ʃø2isk, adj.
Ordformer
(östersjöesk (-siö-) 1550–1631. östersjöisk (-siö-) 1730 osv. östersjösk (-siö-) 1545–1644. östresiöesk 1614)
Etymologi
[jfr d. østersøisk, mlt. ōstersēsch, nl. oostzeesch, t. ostseeisch; avledn. av namnet ÖSTERSJÖN]
(numera bl. tillf.) som finns i l. på l. vid l. som på annat sätt avser Östersjön (jfr ÖSTERSJÖ-); i sht förr särsk. i uttr. östersjöiska städer, om handelsstäder vid östersjökusten (jfr ÖSTERSK). Tesse östersiöske städer. G1R 17: 208 (1545). Den Östresiöeske skepfart. RA II. 1: 514 (1614). Så länge salt får hitföras ifrån Dannemark och Holland samt de Östersiöiske städerne. 2RA 3: 237 (1731). Östersjöisk export. GHT 27/3 1948, s. 17. En skärgård .. visserligen mera bohuslänsk än östersjöisk, men ändå. Expressen 22/6 2003, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content