ÖVERSJÖ- ø3verʃø1~, ssgsförled.
Etymologi
[till uttr. över sjö(n) (jfr ÖVER I 3 (d)) l. efter t. übersee- l. eng. oversea(s), ssgr av ÖVER o. SJÖ, sbst. — Jfr ÖVERSJÖISK]
Ssgr: ÖVERSJÖ-BESITTNING. (numera bl. i skildring av ä. förh., tillf.) överhavsbesittning; jfr -provins. (Ryssland) kände sig genom de svenska öfversjöbesittningarna likasom uteslutet från gemenskapen med det öfriga Europa. Fryxell Ber. 14: 196 (1846). —
-FLYGNING. (numera bl. ngn gg) överhavsflygning. Denna flygning (blir) den längsta översjöflygning som hittills hållits. DN(A) 15/7 1914, s. 1. —
-LAND. på andra sidan hav(et) beläget land (se d. o. 3); äv. (i sht om ä. förh.): översjöprovins (jfr land 2 b); i sht i pl. Man (tyckte), att Svenska regementer icke borde stanna öfver tre år uti nämnde öfversjöländer (dvs. Livland, Estland o. Ingermanland), för att ej med dervarande folk sammansmälta. Fryxell Ber. 8: 206 (1838). Det direkta försäljningsarbetet bedrivs av våra säljbolag, som finns i de flesta länder i Europa och i några översjöländer. DN 2/6 1998, s. A22. —
-MARKNAD. i sht ekon. o. handel. bortom l. på andra sidan hav(et) förefintlig marknad (se d. o. 3). GHT 5/6 1919, s. 3. Ett logistikföretag som tillhandahåller omfattande sjö- och landtransporttjänster inom Europa och till översjömarknader. SundsvT 19/6 2010, s. 36. —
-TRAFIK. (i sht i fackspr.) (sjö)trafik över hav(et). Förenta staterna, som före kriget praktiskt taget voro i total avsaknad av handelsflotta i översjötrafik, förfogar för närvarande över ett tonnage, som, åtminstone numeriskt sett, intager en av rangplatserna. VFl. 1921, s. 14.
