publicerad: 2023
ÖVERSTEPRÄST ø3verste~präs2t, äv. 1004, äv. (numera bl. ngn gg, arkaiserande l. skämts.) ÖVERSTAPRÄST ø3versta~, m.//ig. best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet ss. två ord; offuersta- 1541. översta- (-fv-, -fw-) 1766 osv. överste- (-ffu-, -fv-, -fw-) 1526 osv.; se för övr. präst)
1) om religiöst överhuvud; särsk. (o. i sht) om överhuvud inom icke-kristen religion (jfr PRÄST 4), särsk. inom den judiska församlingen i biblisk tid (jfr PRÄST 4 a); äv. (numera nästan bl. i avledn. ÖVERSTEPRÄSTERLIG) om Jesus (jfr PRÄST 6); förr äv. om ärkebiskop; jfr ÖVER-PRÄST. Så leedde the Jesum till then öffwersta presten, och medh honom försambladhes alle öffuerste presterna, och the åldersmän och the skrifft lärde. Mark. 14: 53 (NT 1526). Hwarföre kallas .. (Jesus) öfwerste Präst? För thet, at han hafwer ena reso offrat sig sielf til en Försoning för wåra Synder, så och dageligen manar gott för osz hoos Fadren. Swebilius Cat. 2: 42 (1689). Nu warande Swithiods öfwerste präst ärcke-Biskopen i Upsala. Schück VittA 4: 336 (i handl. fr. 1747). Mormonernas överstepräst, Joseph Smith. FaluKurir. 12/10 1906, s. 4. I kraft av de oerhörda rikedomar, som hopat sig i templen, blev Amons överstepräst den mäktigaste mannen i riket näst konungen. Grimberg VärldH 1: 168 (1926). Dråparen måste stanna i sin asylstad tills översteprästen avlider. 4Mos. 35: 28 (Bib. 1999).
2) motsv. PRÄST 5 l. i bildl. anv. av 1; särsk. om ledande företrädare för l. förkunnare av viss lära l. åskådning. Allt Swärgie kallades et lefwande Guds Tämpel / Der i des Stora Kung Öfwerste-präster war. Dahlstierna (SVS) 100 (1698). Resebeskrifvare klandras ofta, emedan de tala för mycket om mat .. Bordets öfversteprester äro odrägliga, så snart de hålla långa predikningar. Beckman Påfv. 86 (1880). Oscar Levertin var den mera akademiska och officiella skönhetslärans överstepräst. RöstRadio 1933, s. 86. (Husfadern) var .. en konung i sitt lilla rike: överstepräst, fältherre och domare på en gång. Granfelt Samh. 90 (1937). Timothy Leary och andra överstepräster inom drogkulturen. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 149 (1994).
Avledn. (till 1): ÖVERSTEPRÄSTERLIG, adj. som hänför sig till l. tillkommer l. utmärker l. anstår en överstepräst; särsk. (i religiöst spr.) i fråga om Jesu verksamhet, särsk. i uttr. Jesu l. Kristi översteprästerliga ämbete, Jesu osv. översteprästerliga förbön, om (inslag av bön i) Jesu (i Johannesevangeliet återgivna) avskedstal till lärjungarna; äv. i bildl. anv. l. till 2. Översteprästerlig rang, värdighet. Den Öfverstepresterliga famillen. Kellgren (SVS) 5: 356 (1791). Den judiska öfverstepresterliga skruden öfverensstämde med den egyptiska. SvLitTidn. 1818, sp. 647. Christi Öfverstepresterliga embete .. är det Christi verk, hvarigenom han tillfyllestgjort för menniskornas synder, samt beder för dem. Norbeck Theol. 104 (1840). Patriarkaliska eller översteprästerliga styrelsemanér. Norrskensfl. 11/9 1916, s. 3. Genom sin övergång har de (första kristna konungarna) automatiskt förlorat sin översteprästerliga ställning i den hedniska kulten. Carlsson o. Rosén SvH 1: 98 (1962). Högmässotext är Joh. 17: 9–17, med Jesu översteprästerliga förbön ”att de alla må vara ett”. SvD(A) 11/5 1968, s. 19.
Spoiler title
Spoiler content