SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1893  
ADOPTERA ad1opte4ra l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ADOPTION -pʃω4n.
Etymologi
[af t. adoptieren, fr. adopter, lat. adoptare]
1) upptaga (ngn) ss. eget barn o. arfvinge. Swedberg Schibb. 247 (1716). Adopteras i en .. förnäm famille. SP 1779, s. 163. Mehemeds adopterade son. Svedelius Statsk. 3: 239 (1869). I Sverige .. finnes ingen rättslig adoption. NF (1875).
2) under en ä. ätts namn o. nummer på riddarhuset upptaga (nyadlad person o. hans afkomlingar). 2 RARP 3: 258 (1723). Den adopterade ätte-grenen (af ätten Rosenblad). Anrep Sv:s .. adels kal. 1854, s. 577.
3) i allm.: ss. sin egen upptaga, göra till sin egen. SP 1779, s. 438. (Euphrosyne) hade till en början .. adopterat Atterboms naturmystik och .. fantasteri. Sturzen-Becker 1: 24 (1845, 1861). Beträffande det tragiska har Schlegel helt och hållet adopterat den Schillerska åsigten. Ljunggren Est. 1: 75 (1856, 1869). (Zigenarnas) för tillfället adopterade fädernesland. Lysander Skr. 271 (1875).
Ssg: (2) ADOPTIONS-BREF. FFS 1878, nr 11, s. 5.
Spoiler title