SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
AFBARKA a3v~bar2ka (a`fbarka Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) taga barken af (träd l. stock osv.) Decorticare, afbarka. Cellarius (1699). Linné Ungd. 2: 257 (1734). Thet ställe (på trädet) som är afbarckat. Dens. Öl. 27 (1745). En afbarkad enkvist. De Geer Skr. 1: 9 (1839, 1892). Bjelkarna .. (äro) afbarkade på undersidan. AHB nr 83, s. 67 (1873).
2) (föga br.) tekn. vid skinnberedning
a) afhåra (hud). Weste (1807).
b) afskilja (hår) från hud. Benkläder af mjukt renskinn med afbarkadt hår. Castrén 1: 41 (1838, 1852).
Spoiler title
Spoiler content