SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
AFBETSLA a3v~bet2sla (a`fbetsla Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. afbidsle]
taga betslet af. Afbetsla hästen. Lind (1738, 1749). Afbetslad .. (p. pf. af) Betsla af. Sahlstedt (1773). Tj.-regl. 1858(?) enl. Kindblad (1867). — abs. Utan att afbetsla: una et continenti equitatione. Lindfors (1815). Manskapet afbetslar, binder hästarna och aftager packningen. Tj.-regl. 1858(?) enl. Kindblad (1867). — jfr BETSLA AF.
Spoiler title
Spoiler content