AFFOLA a3v~fω2la, äfv. -FORA ~fω2ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(vulg.) visa ifrån sig, bortköra, göra sig af med (ngn). A(ffora) någon med ovett. Dalin (1850). Affora .., föraktligt eller med hugg och slag affärda. Dens. Synon. 5 (1870). — Anm. Hellre (utom i part.) FOLA (FORA) AF.
