SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFHÅLLARE a3v~hol2are, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
eg.: person l. föremål, som afhåller. Wikforss (1804, under abhalter). — särsk.
1) motsv. AFHÅLLA III 1, 2: a) (†) Rosare och affhållare. P. Erici 2: 50 b (1582). b) (†) Elska wår gode affhollare (dvs. Gud) igen. Muræus 4: 197 (1648).
2) motsv. AFHÅLLA I 1: a) (mindre br.) uppstående sten l. annat värn, som ställts vid ngt föremål, särsk. utanför en byggnad, till skydd mot påstötning af åkdon; afvisare. Kindblad (1867). b) (mindre br.) sjöt. föremål, afsedt att skydda ett fartygs sida mot skamfilning; frihult. Hahnsson (1884).
Ssg (jfr 2 b): AFHÅLLAR-310~ l. AFHÅLLARE-LIST 3100~2. (mindre br.) sjöt. horisontell list, gående långsmed ett fartyg o. afsedd att skydda dess sida mot skamfilning. — jfr SKARNDÄCKSLIST.
Spoiler title
Spoiler content