AFKLATSCHNING a3v~klat2ʃniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — särsk. (†) motsv. AFKLATSCHA 2, jämväl konkret. Förr tillverkade man stora stilar medelst afklatschning ..: På ett .. oljedränkt papper göts litet smält stilmetall, hvarefter man tog matrisen i högra handen och klatschade med eftertryck ned den i metallen. Afklatschningen blef derefter försigtigt löst från matrisen. Nordin Boktr. 64-5 (1881).
