SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFKORTNING a3v~kor2tniŋ (a`fkårtning Weste), r. l. f. (m. O. Celsius i Acta lit. Sv. 1732, s. 119; Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFKORTA. — särsk.
I. motsv. AFKORTA I. Hans föredrag hade kunnat tåla en betydlig afkortning. — (numera mindre br.) förkortning af (taladt l. skrifvet) ord; jfr AFKORTA I 1 a β, γ. Hof Skrifs. 187 (1753). Zilulare, genom afkortning uppkommet af zinzilulare. Richert Kons. ljudl. 185 (1866). konkretare: Ordens Afkortningar eller Abbreviaturer .. (t. ex.) Monsieur(:) M. eller Mr. Des Pepliers 232 (1742, 1796). I predikostil medgifvas inga Afkortningar. Icke far .. utan fader. Ödmann Anv. t. pred. 4 (1812).
II. motsv. AFKORTA II.
1) motsv. AFKORTA II 1, 3. — särsk.
a) om penningar l. penningars värde: afdrag, minskning, reduktion.
α) med afs. på inkomster, lön osv. Straffas .. medh .. afkortning på sin löön. Laurelius i KOF II. 1: 467 (1659). (Kronans) inkomster .. ledo en .. känbar .. afkortning. Fryxell Ber. 9: 105 (1841). — konkretare: Afkortningen på lönen uppgick till hundra kronor. — (†) förlust. Blefwe det Adelsmans afkortningh om .. (hans förpaktare) sådan tunga underlades. RARP V. 1: 27 (1652).
β) med afs. på skattebelopp, skuldsumma osv.; jfr 2. Faller ther sådane Affkortninger aff åthskillighe orsaker, så at .. (skatterna) litet förslå. Sv:s R:s ständers besl. 2 April 1625, s. A 3 a. Afkortningar(,) beviljade i sjötullen. Carlson Hist. 2: 341 (1856). Rentorna skulle .. till fullo erläggas, utan ringaste afkortning. Därs. 6: 120 (1881). — jfr: (Arrendatorskan) har accepterade vexlar af H. Maij:t ock (har) velat gifva them i afkortning på arrendet, som hon skyldig är. 2 RARP 4: 406 (1727).
b) (mindre br.) inskränkning, reservation. Ingen regel är så klar, at then icke måste lijda någon afkortning. Linder Fross. 35 (1717). (Utsagan) må .. gälla utan afkortning. Atterbom Siare VI. 1: 80 (1852). Wikner Mater. 44 (1870).
2) motsv. AFKORTA II 4: kam. (i laga ordning gjord) afskrifning l. eftergift af uppbörd; jfr 1 a β.
a) i allm. Instrukt. 16 Okt. 1689, s. C 3 a. Afkortning å .. Bevillning .. (må i följ. fall) äga rum. Sv. R:s ständers bevilln. 28 April 1810, s. 34. Afkortning .. Är dels den eftergift i Kronans räntor, dels den afskrifning derå i Räkenskaperne, hvilken enligt Kameral lagarne tillåtes. Rabenius Kam. § 458 (1825, 1832). Då afkortning för (den skattskyldiges) afvikande skedt. Därs. § 460. Afkortning af ränta och tionde (”ordinarie afkortning”) har numera nästan alldeles upphört .. Afkortning af personella utskylder .. (”extra ordinarie afkortning”) förekommer i ganska stor utsträckning. Kinberg i NF (1875). — konkretare: Allt hvad .. af den debiterade Uppbördssumman får lemnas oindrifvit, och uti Räkenskaperne afskrifvas, kallas Afkortning. Bonsdorff 940 (1833). — jfr MANTALS-AFKORTNING.
b) om afdrag å kronotionden, beviljade för vissa ändamål; mer l. mindre konkret, om vissa, icke för (direkta) statsändamål afsedda anslag l. utgifter, som bestridas medelst (afdrag å) kronotionden. Förordn. 30 Maj 1681. Alla af Hedemora Kyrkioherberge utgående afkortningarne. 2 RARP 5: 184 (1727). Rabenius Kam. § 327 (1825, 1832). En del (af kronotionden) är .. under namn af afkortningar anslagen till vissa enskilta ändamål, såsom: Vin- och byggnads-säden till kyrkorne (m. m.). Agardh Stat. II. 2: 424 (1856). Kinberg i NF 9: 132 (1885).
c) (mindre br.) om post, som vid bokföring afföres utan att utgöra faktisk utgift. (Från) Allmänna Aflöningsfonden .. distribueras, såsom afkortning, alla för inrättningarne .. anslagne medel .. Såsom utgift observeras deremot lönerne för Universitetets lärare. Förf. rör. Univ. i Finl. 80 (1853).
Ssgr: (II) AFKORTNINGS-BOK. (†) Förordn. 24 Sept. 1668, s. B 2 a. Som synnes af afkortningen på vår löningh uti Academiens afkortningsbook anno 1663. Rudbeck Bref 1: 56 (1670). O. Celsius i Acta lit. Sv. 1732, s. 119.
(II 2 a) -EXTRAKT310~02. Instrukt. 16 Okt. 1689, s. C 2 b. Rabenius Kam. § 25 (1825, 1832).
(II 2 a) -LÄNGD~2. Instrukt. 16 Okt. 1689, s. B 1 a. Rabenius Kam. § 461 (1825, 1832). Med Afkortnings-Längder förstås .. de förteckningar som årligen upprättas, å sådane, till uppbörd debiterade medel, som, för hvarjehanda laga orsaker, ej kunnat hos de skattskyldige utsökas, och således komma att i Räkenskaperne afskrifvas. Bonsdorff 961 (1833). Kinberg i NF (1875).
(II 2) -RESOLUTION~1002 l. ~0102. Kinberg i NF 1: 203 (1875).
(II 2 b) -SPANNMÅL~20 l. ~02. Afkårtnings Spannemål. G. Hedin i VetAH 15: 134 (1754). jfr: Viss Kronotionde Afkortnings-Spannemål skall alltid utgå af visst herberge. Rabenius Kam. § 326 (1825, 1832).
(II) -SUMMA~20. Botin enl. Kindblad (1867). SAOB (1870).
(II 2 b) -SÄD~2. Peringskiöld M. Upl. 244 (1710).
(I) -TECKEN~20. apostrof. Försök t. sv. spr. 6 (1847). tonk.: Björkman (1889).
(II 2 a) -TING~2. När JordeRansakningz- eller affkortningz Tingen hållas. Instrukt. 16 Okt. 1689, s. B 1 a. Afkortningsting .. för undersökning af ödesmål .. höllos .. under en följd af år efter Karl XII:s krig. Kinberg i NF (1875).
Spoiler title
Spoiler content