AFKROKA a3v~krω2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
från en krok lyfta l. kränga undan (ngt, som hänger på l. är fäst vid densamma). — särsk. vid s. k. krokning (dvs. virkning med grof virknål l. s. k. krok): lösgöra från kroken (de på densamma kvarblifna maskorna) o. fästa (dem) vid det redan virkade; aflänka, afmaska. Då hvarfvet är utvirkadt, börjar den s. k. afkrokningen: drag först 1 maska genom den sist uppdragna m(askan) på kroken och sedan fortfarande 1 m. genom den nyss virkade och den dernäst på kroken. Berg Handarb. 96 (1874). (Vid) 2:a hv(arfvet) afkrokas 3 och 3 maskor. Därs. 97. — jfr KROKA AF.
Anm. Ordet afkroka tillhör företrädesvis mellersta o. norra Sv., där uttr. KROKA begagnas om virkning med krok. I södra Sv., där i st. f. KROKA säges VIRKA, ersättes afkroka af AFLÄNKA l. AFMASKA.
