AFMINSKA a3v~min2ska, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.). —
1) (föga br.) minska, förminska, afkorta, inskränka. Hans Nade (dvs. Nåde, G. I) .. kan icke .. affminske eller förwandle Rikisins årlige skatt. G. I:s reg. 7: 92 (1530). Lind (1749). Han afminskade tåget med en tredjedel. Kindblad (1867). Tekn. tidskr. 1873, s. 157. — AFMINSKAS i intr. bet. Afminskas, Dépérir. S'amoindrir. Se diminuer. Nordforss (1805).
2) (föga br.) afdraga (en del från l. på det hela). En skåre af samme skugga motte afminskas .. (vid) huar grad på Jordenne. Luth 79 (c. 1575?). Han har a(fminska)t en tredjedel på hans lön. Dalin (1850). — pass. med indirekt obj.: gå förlorad för l. afhändas. Huad them (dvs. kyrkoherdarna) åffminskas(,) j the motte (dvs. i samma måtto l. mån) skal them åther så mykit komma til lisa igen. G. I:s reg. 4: 255 (1527); jfr 1.
