publicerad: 1944
MINSKA min3ska2, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, Reenhielm OTryggw. 252 (1691), Brenner Dikt. 1: 214 (1703, 1713)), -ANDE, -ELSE (†, Linc. (1640), Hamb. (1700)), -NING (se avledn.); -ARE (tillf., Schultze Ordb. 3104 (c. 1755)).
Ordformer
(mindsk- 1790—1821. minsch- 1557 (: förminsches). minsk- 1541 osv. mynsk- 1526 (: förmynskat))
Etymologi
1) göra (ngt) mindre (till storlek l. mängd, antal o. d.), förminska, förkorta, inskränka, reducera; äv. (ngt vard.) i uttr. minska på ngt; äv. i pass. med intr. bet. o. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) refl.: bli mindre (till storlek l. mängd osv.), förminskas, avtaga; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Minska talet med 13. Minska ngt till hälften. Om man minskar (på) summan med 10 procent. Minska luckorna, avstånden. Stadens folkmängd har minskats. Minska produktionen. Minskad efterfrågan, tillgång, avkastning. Han har nu fått minskade inkomster. Görer idher .. en skatt som aldrigh minskas j himmelen. Luk. 12: 33 (Bib. 1541). Gammalt folck (skall åderlåta sig) när Månen minskas. Ps. 1567, Kal. s. C 2 a. Visb. 2: 36 (c. 1600; refl.). De felaktige straffas medelst minskande af fångkosten. Oscar I Straff 48 (1840). Förråden uti kronans magasiner .. hade minskats. Malmström Hist. 2: 281 (1863). Pengarna på banken hade nog minskat sig litet, men de skulle väl växa till sig igen. Väring Frost. 99 (1926). — särsk.
a) i pass. med intr. bet., om vatten (i vattensamling l. behållare), övergående i bet.: sjunka (undan); jfr 3 c. Gudh .. lät komma wädher på iordena (efter syndafloden), och watnet minskadhes. 1Mos. 8: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917: sjönk undan). Om du slår litet vatten i en skål och ställer det i solskenet, så minskas vattnet i skålen. Berlin Lrb. 95 (1852). Björkman (1889).
b) sjöt. i uttr. minska segel, bärga något l. några av seglen eller reva segel (på grund av växande vind l. för att nedbringa farten). Siöart. 1685, art. 124. Därs. 1755, art. 131. Ramsten o. Stenfelt (1917).
c) (†) mus. i p. pf. med adjektivisk bet., om intervall: förminskad. Mankell Lb. 69 (1835). Därs. 70.
d) (†) i pass. med pluralt subj. betecknande varelser l. ting, för att angiva att deras antal göres l. blir mindre. Derföre minskas Bijnn at Ekarna huggas mykit bort ty (osv.). Bureus Suml. 56 (c. 1600). Personerne måste minskas, eller lönerne eller ränttorne ökas. RP 4: 107 (1634). PH 5: 3229 (1752).
e) för att angiva försvagning av intensitet, styrka, grad o. d.: försvaga, sakta, stilla, dämpa, lindra, lätta; jfr 3 d. Minska farten. Minska ngns oro, bekymmer, sorg, smärta. Hans anseende och inflytande ha minskats. RA I. 3: 618 (1595). Allt för nooga minskar wänskapen. Grubb 419 (1665). Trugad heeder minskar respecten. Dens. 826. Min Kiärleek minskas eij. Lucidor (SVS) 4 (c. 1670). Thet minskade svedan. Lind (1749). Att han .. icke minskade utan snarare ökade sitt förtroende till rådgifvaren. 3SAH 3: 355 (1888). Hallström Händ. 15 (1927). särsk.
α) (numera bl. tillf.) i pass. med intr. bet., om storm: avtaga, börja lägga sig; jfr 3 d slutet. Spegel 453 (1712).
β) (numera knappast br.) med avs. på ljus l. ljud: försvaga, dämpa; äv. i pass. med intr. bet.: avtaga i styrka, bli svagare. At .. (månen) sitt bleka Liuus snart minskar ok snart öker. Lucidor (SVS) 186 (1672). (Hans) röst minskas. Gustaf III 3: 147 (1786).
γ) (†) i p. pf. med adjektivisk bet., om elektricitet: negativ. VetAH 1762, s. 210. De Rogier Euler 2: 300 (1787).
ε) (†) med avs. på rykte: förringa, nedsätta. (Att man) söker att minska dens goda rykte, som (osv.). Atterbom Minnest. 1: 190 (cit. fr. 1681).
2) (†) taga bort (en del från ngt). G1R 26: 865 (1556). Grefwe Königsmarck .. begynte strax chargera medh fienden, minskandes någre både af hans officerare och knechtar. Spegel Dagb. 103 (1680). (Att) Kronan med sin skada ej bör betala, hvad åboen med orätta ifrån Hemmanet minskat. Botin Hem. 1: 56 (1755). Bælter JesuH 5: 65 (1759).
3) intr.: bli mindre (i storlek l. mängd l. antal o. d.); i sht med bestämning inledd av prep. i, angivande i vilket avseende minskning föreligger (ss. minska i vikt, storlek, antal); stundom opers. Antalet influensafall har börjat minska. At ej Mjölken måtte minska til dess .. (kon) kommer på bete. Brauner Bosk. 27 (1756). Stockholm (hade) inför mina .. ögon minskat ansenligt i dimensioner. ECTegnér (c. 1898) i LVetA IV. 5: 14. Jag såg .. hur det minskade i (ved)-famnarne. Engström 5Bok 201 (1910). Tackjärnsproduktionen har .. minskat med 56,600 ton i jämförelse med föregående år. PT 1914, nr 278 A, s. 3. Sedan (gikt-)anfallet är öfver, minskar svullnaden .. så småningom. LbInternMed. 2: 466 (1916). Klagomålen minska. SvD(A) 1933, nr 258, s. 11. — särsk.
a) (†) i uttr. minska på vikten, minska i vikt. Efter .. (humlen) icke minskar så mycket på vigten (då den får stå länge före plockningen). Broocman Hush. 2: 185 (1736).
b) (vard.) pregnant: minska i vikt. Han har minskat fem kilo i år.
c) om vatten (i vattensamling) l. vattensamling, övergående i bet.: sjunka; jfr 1 a. Hülphers Dal. 33 (1762). Redan i midten af augusti har vattnet (i floden) minskat så betydligt, att (osv.). Hedin GmAs. 1: 255 (1898).
d) för att angiva försvagning av intensitet, styrka, grad o. d.: avtaga, försvagas, lindras; jfr 1 e. Epidemien har börjat minska. TT 1899, M. s. 116 (om spänning). Minskar den (dvs. aptiten), tyder det på öfveransträngning. NTIdr. 1900, Julnr s. 9. TT 1902, M. s. 80 (om hastighet). Smärtan i bröstet minskade ej. Stiernstedt Liw. 245 (1925). särsk. om storm, sjögång o. d.: bli mindre våldsam, börja lägga sig; jfr 1 e α. Den 3 november hade stormen snarare ökat än minskat. Hedin Transhim. 1: 247 (1909). Samtidigt minskade sjön, och våra sjösjuka döko .. åter upp på däck. Klinckowström BlVulk. 1: 10 (1911).
2) till 3: minskas, avtaga. At menniskians ålder har minskat af alt mer och mer. Swedenborg RebNat. 3: 309 (1718). särsk. till 3 d. (Koleran) har .. snabbt minskat af. Munthe Nap. 40 (1885). —
MINSKA IN10 4. (i fackspr.) till 1: med avs. på hastighet: sakta, nedbringa. DN(A) 1928, nr 119, s. 24.
Avledn.: MINSKNING, r. l. f.; till 1 o. 3: handlingen att göra ngt mindre, minskande; förhållandet att ngt blir mindre, reducering. Minskning av l. i, förr äv. på ngt. Undergå, i sht förr äv. lida (någon, en betydande o. d.) minskning. Man hade fördröjt arbetet genom minskning av arbetsstyrkan. En viss minskning i kosten skadar icke. Lagerbring 1Hist. 1: 255 (1769: på). Prästerskapet .. hade under Carl IX lidit en betydlig mindskning i sina förra rättigheter. Hallenberg Hist. 1: 199 (1790). Till minskning af kostnaden. De Geer Minn. 1: 44 (1892). Härigenom undergick införseln av majs en betydande minskning. Östergren (1932). jfr folk-, kapital-, kost-, temperatur-, vatten-, värde-, ägo-minskning m. fl. särsk.
a) (†) till 1, abstr.: avsöndring (från hemman l. allmänning o. d.); särsk. om avsöndring av ngn till ett hemman hörande förmån, utan att andel i den vid hemmanet fästa skatten åtföljer det frånskilda. FörklSkog. 1739, s. B 2 b. Bonsdorff Kam. 68 (1833).
b) till 1 e, 3 d, om ngts försvagning i intensitet, styrka, grad o. d.; numera i sht i förb. med bestämning inledd av prep. i. Ert värda lof ej minskning lider, / Ert ädla minne aldrig dör. Kellgren (SVS) 3: 70 (1782). En allmän minskning uti jordytans jämnhet. Stiernstolpe Cuv. 12 (1821). Utan minskning i sin medborjerliga aktning. Wulff Koralb. 30 (1912).
c) konkret, om den myckenhet l. det antal varmed ngt minskas. Minskningen utgjorde 10% av den tidigare lönen. Ehrenheim Phys. 1: 173 (1822). (Femte huvudtiteln utvisar) en minskning mot förra statsregleringen af 91,800 rdr. Samtiden 1873, s. 371. Minskningen utgör två kg. Sundén (1887).
-tecken. minustecken.
-tendens. I (vissa delar av) Norrland finna vi en påtaglig minskningstendens (i tuberkulosdödligheten). Neander Tuberk. 159 (1928).
Spoiler title
Spoiler content