SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFMUNTRA a3v~mun2tra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr fr. décourager]
(föga br.) betaga (ngn) hopp l. lust, göra (ngn) håglös l. modfälld; söka att hos (ngn) dämpa intresset l. ifvern för en viss sak. Lägg Taxor på Nödvändighetsvaror ..: hvad händer? .. ni afmuntrar landtmannen och slöjdeidkaren. SP 1792, nr 154, s. 1. Jag skref vers som barn, men .. (min far) hvarken afmuntrade eller uppmuntrade mig. Ord o. bild 1894, s. 524 (i citat).
Spoiler title
Spoiler content