SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFSEENDE a3v~se2ende, n.; best. -et; pl. -en ((†) -er RARP 6: 103 (1657); Carl XII Bref 128 (1714); Celsius E. XIV:s hist. 89 (1774)).
Ordformer
(afsende Ehrenadler Föret. 8 (1721); Dens. 42 (1723). afseande (arkaiserande) Nehrman Jur. cr. 194, 195, 240 (1756))
Etymologi
[jfr ä. d. afseende, t. absehen, n., samt med afs. på bet. t. absicht, rücksicht, hinsicht]
eg. vbalsbst., motsv. AFSE I, II. Anm. Ss. verkligt vbalsbst. (nomen actionis) synes ordet hafva haft jämförelsevis ringa anv.; i det nuv. språket är dess betydelsesamband med AFSE i många fall fördunkladt. Numera brukas ordet företrädesvis (ehuru vida mer i skriftspr. än i ledigt talspr. o. knappast ngnsin i poesi) uti förb.: i l. med afseende på (II 3 a α, 4 g, h, 7 b, c); utan afseende på (II 4 f β); i (så l. så beskaffadt) afseende (II 7 d); hafva l. göra afseende på (II 2 a, 4 a, b, 7 a); fästa afseende på l. vid (II 4 c); vinna l. förtjäna afseende (II 4 d, e); lämna utan afseende (II 4 f α). I de flesta af dessa förb. o. stundom äfv. annars får ordet en mycket allmän l. obestämd bet., o. i vissa fall öfvergår det rent af till att tjänstgöra ss. formord.
I. (†) vbalsbst. till AFSE I. — särsk. motsv. AFSE I 4. Effter alt affseende (dvs. så vidt man kan inse), warder Krijget .. dragandes sigh här omkring. N. Av. 21 Febr. Part. 1657.
II. eg. om blickens riktande l. om siktande l. måttande på ngt l. ngn; alltid mer l. mindre bildl. — jfr AFSIKT, HÄNSEENDE.
1) (†) om tankens l. uppmärksamhetens riktande på ngt l. ngn; jfr AFSIKT 1; ofta [jfr t. sein absehen auf etwas haben] i förb. hafva (sitt) afseende på (jfr 2 a, 4 a, 7 a). — särsk.
a) uppmärksamhet. Wårt afseende war altijdh på Weiselen (dvs. Weichseln) och droge (dvs. -go) wij allenest Omsorgh, huru dhe Swenske dher öfwer icke komma motte. N. Av. 5 Juni App. 1656. Gouverneuren .. (hade) enkannerligen sitt affseende på the 8 Compagnier som .. (stodo) widh Cobrons skantzen. Därs. 24 Dec. 1657.
b) öfvertänkande, eftersinnande. Alla .. gofvo befalningar at lyda honom, utan vidare afseende (sans y faire de réflexion), lika som det varit deras Skyldighet. Ehrenadler 689 (1723).
c) om tankens riktande på ngt, hvari man söker l. har motiv l. grund för sitt handlingssätt; jfr 4. — särsk. i förb.:
α) hafva sitt afseende på, hafva tanken riktad på. Ehuru önkeligit (för öm-) thet (skäl, han menar sig hafva) må vara, så beropar dock altid berömaren och lastaren sig therpå, eller hafver åtminstone therpå sitt tysta afseende. Rydelius Förn. 193 (1720, 1737).
β) i afseende på, i betraktande af, med hänsyn till, för .. skull, på grund af; jfr 3 a α, 4 g. Bonde-Ståndet .. (har) inge .. til denne Deputation förordnat, utan tvifvel i afseende på det som i Ståndets .. (protokollsutdrag) anfördt är. 2 RARP 4: 330 (1727). (A. Oxenstiernas) son .. blef förordnad til des efterträdare .., i synnerhet i afseende på des Faders förtjänster. Schönberg Bref 2: 177 (1778).
d) närmande sig 3: tanke (på), beräkning (på); jfr AFSIKT 1 b. Röfvare hafva .. theras mästa afseande på andras egendom. Nehrman Jur. cr. 240 (1756). jfr: Ständerne (borde) inthet tencka, att K. M:t af afseende af någon lust dhetta sig företoge, uthan för fädherneslandetz säkerheet skull. RARP 6: 305 (1658).
2) om hänsyftande medelst muntlig l. skriftlig framställning l. medelst handling osv., som innebär ngt sinnebildligt: (hän)syftning; jfr AFSE II 1, AFSIKT 2.
a) i uttr. hafva afseende på (jfr 1, 4 a, 7 a), (hän)syfta på, åsyfta, afse. — subj. är
α) (numera föga br.) person; ofta nära anslutande sig till 1. När Apostelen säger, at lagen är god; så har han icke allenast afseende på dess ursprung af Gud. Nohrborg 442 (c. 1765). — (†) med poss. pron. Sahlstedt Hof-art. 129 (1720). Herr Fenelon (har) här .. icke .. haft sit afsende på något vist Rijke isynnerhet. Ehrenadler Föret. 8 (1721). Celsius G. I:s hist. 190 (1746, 1792).
β) ord l. handling osv.; ofta närmande sig 7 a. Detta (stadgande) har afseende på den dråpare, som med lust .. giärningen giorde. Abrahamsson 747 (1726). Gemenligen hade namnet (på skeppet) afseende på skeppets märke eller vapen. Palmblad Fornk. 2: 192 (1844). Ett relativ har alltid a(fseende) på något föregående. Dalin (1850). Mina ord hade ej a(fseende) på dig. Cavallin (1875). — (†) med poss. pron. Thesze Christi ord .. hafwa .. sitt afseende på alla tiders menniskior. Swedberg Sabb. ro 75 (1705, 1710).
b) (†) i annan förb. — särsk.
α) om symbolisk hänsyftning. Thet Iudeska presterskapet och thesz bemerkelse, hemligheter och afseende på Christum. Swedberg Ungd. 438 (1709).
β) om ett ords funktion l. betydelse. (Partikeln) Under .. står både före och efter Verba, dock i olika afseende. Sahlstedt Crit. saml. 455 (1764).
3) [jfr t. absehen] om tankens l. viljans riktande till uppnående af ett visst mål; jfr AFSE II 2, AFSIKT 3.
a) († utom i förb. α, β, δ) syfte, afsikt; uppsåt; ögonmärke, syftemål, ändamål, mål; jfr AFSIKT 3 a, b. Wår Ankomst och Jngång i Landet .. haar (icke) något annat Afseende och Ändemål. Deklaration 19 Maj 1702, s. 1. Vinna sine afseenden. Celsius G. I:s hist. 308 (1746, 1792). Was ist euer Absehen? Hvad är edart afseende? Lind (1749). Birger (hade) med denna sin Stadslags författande ej .. annat afseende, än att gifva .. Stockholm vissa friheter. Botin Birg. Jarl 214 (1754). Nytta och ej vältalighet har (vid författandet) varit mitt afseende. Tessin Bref 2: 199 (1754). Widegren (1788). jfr: Hans hufvud arseende var .. att bruka denna rörelse til de Norskas befrielse. Celsius G. I:s hist. 288 (1746, 1792). — särsk. i förb.
α) (numera bl. i Finl.) i afseende på (å), i syfte att åstadkomma l. tillgodose l. befrämja; för; jfr 1 c β, 4 g, 7 b. Sahlstedt Crit. saml. 117 (1759). I afseende å en lämpligare tillsyn öfver de studerandes sedliga förhållande indelas de uti särskilta afdelningar. FFS 1868, nr 18, s. 4. Hvilket eder i afseende å kännedom och den på Eder ankommande åtgärd härigenom meddelas. Därs. 1893, nr 2, s. 8.
β) (numera föga br.) i sådant (l. detta osv.) afseende, i detta (osv.) syfte. I samma afseende. Sahlstedt Crit. saml. 117 (1759). Hans far .. önskade göra en jurist af sin son, och skickade honom i detta afseende .. till universitetet. Geijer I. 1: 242 (1845). (Utslaget) underställes Vice-Cancellers pröfning och stadfästelse, i hvilket afseende protocollet skall .. till Vice-Canceller insändas. SPF 14: 367 (1852). (Han) önskade .. att göra Voltaire's personliga bekantskap och tillskref .. (denne) i sådant afseende ett bref. Beskow Minnesb. 2: 11 (1866). — jfr: (†) Om Konungsmannen .. icke nalkats til Jesum i något annat afseende, än blott at finna hjelp för sin siuka son. Nohrborg 459 (c. 1765).
γ) (†) i det afseende(t) att, i syfte att. Hvar och en .., som söker tienst .. i det afseende, at skaffa sig .. enskylt fördel. Dalin Arg. 1: 226 (1733, 1754). (Lagar) utgåfvos i det afseendet at giftermål upmuntras skulle. Lagerbring Hist. 1: 46 (1784).
δ) (numera föga br.) för sådant afseende, för detta ändamål. Almqvist (1842). Han gjorde det för sådant a(fseende), att. Dalin (1850). GHT 1895, nr 167, s. 3.
b) (†) plan; jfr AFSIKT 3 c. Försynen .. (ville) igenom dem sjelfva förstöra deras egna vidsträkta .. afseenden. Celsius G. I:s hist. 613 (1753, 1792). — jfr: Eine ehrliche Absicht auf ein Mädgen haben; hafva et ärligt afseende på en flicka. Möller (1782, under absehen). jfr AFSIKT 3 c β.
c) (†) närmande sig 4, med dålig bibetydelse: (egennyttigt) syfte l. intresse; jfr AFSIKT 3 e. (Skiljemännen) hafva intet afseende som kan skada eder (n'ont aucun intérêt contraire au vôtre). Ehrenadler 941 (1723). The som falskeligen föregifva, sig vara med bräckeligheter besvärade .. hafva altid något olagligit afseande. Nehrman Jur. cr. 195 (1756). jfr: Han .. viste mera tillgifvenheet til Public nyttan än til Privat afseender. Carl XII Bref 128 (1714). — (numera föga br. uttr.) Ikläda sig den broderliga vänskapens pligter och åsidosätta alla personliga afseenden. Strinnholm Vas. 1: 5 (1819). Den öfver alla enskilda afseenden upphöjda fosterlandskärleken. Hwasser V. skr. 2: 359 (1851). jfr 4 i i slutet.
4) eg.: det att under verksamhet l. tänkande taga ngt i betraktande, så att detta öfvar inflytande på verksamheten l. tänkandet; hänsyn; jfr AFSE II 3, AFSIKT 4.
a) i förb. hafva afseende på, taga hänsyn till, lägga vikt på, se på; jfr 1, 2 a, 7 a.
α) (numera mindre br.) i allm. Turkarne hafva (vid klädesaffärer) ej afseende på annat än en lysande färg. Hasselquist 563 (1752). Nohrborg 331 (c. 1765). Vi ha i denna utveckling i synnerhet haft afseende på Norden. Geijer I. 1: 36 (1818). Björling Dogm. II. 1: 266 (1869). — (†) med poss. pron. Möller (1790). jfr: De väljande böra .. på redligheten hafva sitt hufvudafseende. Chydenius 47 (1765).
β) (numera föga br.) visa konsideration för. Det ringa afseende man haft uppå hans år och förtjenster. Celsius G. I:s hist. 14 (1746, 1792). Man bör .. undvika enformighet och ha afseende på tidens anda, såvidt den möjligtvis låter förena sig med .. syftemålet för vårt företag. Tegnér 5: 80 (1812). Ett skyldigt afseende borde hafvas på en förnäm man. Wallmark Resa 125 (1819, 1832).
γ) (†) närmande sig 1 (jfr äfv. 3 a). To consult the benefit of the publick, hafva afseende på det almänna bästa. Serenius (1734). — med poss. pron. Öfverheten har vid sina Stadgars vthfärdigande jemväl stundom sit afseende på honestum och decorum. Nehrman Inl. t. jur. civ. 32 (1729).
b) i förb. göra afseende på (å) = a. (Nåden) utesluter .. alla slags gärningar, så at på dem icke det minsta afseende göres. Nohrborg 557 (c. 1765). Det .. är (icke) på författarens person, utan på hans skäl, som man bör göra afseende. Leopold 3: 317 (1801, 1816). Konungen .. obetaget, att å denna tillstyrkan .. göra det afseende, Honom godt synes. RF 1809, § 15. Man måste göra afseende på förtjensten hos hvem den finnes. Lindfors (1815). (Jag) besvärjer .. dig att göra något mera afseende på din ögonsjuka. Tegnér 5: 452 (1825). På hans motsägelser gjordes icke det ringaste afseende. Gumælius Th. Bonde 48 (1828). På lön göres mindre a(fseende). Dalin (1850). Göra a(fseende) på ngns råd. Cavallin (1875). — (†) i pl. Ödmann M. Park 18 (1800).
c) [jfr FÄSTA (vikt vid); jfr äfv. fr. attacher de l'importance à] i förb. fästa afseende på (å) l. vid = a. Med fäst afseende på alla dessa omständigheter; jfr h. Konungen fäste vid alla befordringar afseende endast å de sökandes förtjenst och skicklighet, men icke på deras börd. RF 1809, § 28. Carlén Repr. 303 (1839). Fästa a(fseende) vid en sökandes meriter. Dalin (1850). Utan att fästa minsta afseende vid. Björkman (1889). Vid betalning fästes mindre afseende. GHT 1895, nr 202 B, s. 4.
d) i förb. vinna afseende, tagas l. komma i betraktande; vinna sådan uppmärksamhet, som har inflytande på verksamhet l. omdöme; företrädesvis i nekande l. frågande uttr.
α) (föga br.) med personsubj. Den Person, som af Collegium .. förklaras icke äga til en .. af honom åstundad Sysla erforderlig skickelighet, .. bör (ej) til samma Syslas erhållande vinna afseende. Instrukt. f. Coll. Med. 28 Okt. 1797, s. A 4 a.
β) med saksubj. Det är ovisst, om mitt förslag vinner afseende hos vederbörande. Dalin (1850). Hans klagomål vunno ej a(fseende). Cavallin (1875). (Yrkandet) hade icke vunnit något afseende. Forssell Stud. 2: 381 (1879, 1888).
e) i förb. förtjäna afseende, förtjäna, att man tager hänsyn därtill; företrädesvis i nekande l. frågande uttr. Tror du, att de som äro så svaga i tron att de nödvändigt måste tro på hvem de sist höra, förtjena något afseende? Tegnér 5: 144 (1818). Denna anhållan förtjenar ej afseende. Westee (1842). SAOB (1870).
f) i förb. utan afseende. — särsk.
α) i förb. lämna (ngt) utan afseende, låta (ngt) blifva utan inverkan på ens handlingssätt l. omdöme. Dalin (1850). Rydberg Frib. 386 (1857, 1866). Besvärsskriften lemnades af kronprinsen utan afseende. Svedelius i SAH 60: 250 (1883).
β) i förb. utan afseende på, utan att taga i betraktande l. fästa sig vid l. lägga vikt på; utan hänsyn till; äfv.: utan konsideration för. Botin Birg. Jarl 132 (1754). (Jag har) utan afseende på latinska ursprunget, trodt bäst vara at .. efter ljudet skrifva fönster. Sahlstedt Veckobl. 6 (1767). Utan afseende på folks omdöme, gör jag hvad jag anser vara rätt. Lindfors (1815); SAOB (1870). (Marcus Aurelius' Samtal) kunna uppbygga .. alla, utan afseende på sekt och kyrka. Rydberg Rom. d. 184 (1884, 1892). — särsk. i uttr. utan afseende på personen (l. personer); jfr i i slutet. Nyström (1794). Straffet, utan afseende på personen, bör följa gerningen. Rosenstein 2: 31 (1811). jfr: (utan) ANSEENDE (till personen).
γ) (†) i förb. utan afseende till = β. Alla besvär och skyldigheter .. följa med naturen af hemmanet, utan afseende til dess ägare. Botin Hem. 1: 191 (1755, 1789). — jfr (utan) ANSEENDE (till).
δ) (†) i pl. Jag ber .. att .. (du) häri handlar utan alla afseenden (dvs. konsiderationer, näml. för min person), efter de grunder som .. (du) kan finna rådligast att följa. Leopold i 2 Saml. 9: 62 (1807); jfr β i slutet.
g) (numera föga br.) i förb. i afseende på = h. I afseende på detta, in consideration of this. Serenius (1741). Man har (för öfversättandet af de svenska orden) i synnerhet valt Latinen, i afseende på (respectu ad) ord i Vetenskaper och Konster, som med alla Folkslag i verlden äro gemensame. Sahlstedt Ordb. Föret. 11 (1773). I a(fseende) på, à l'égard de, en considération .. de. Weste (1807). (Vid afresan) utfärdades fullmagt i afseende på möjligheten af någon vigtig sockenstämma. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 219 (1831). — jfr 1 c β, 3 a α, 5, 7 b.
h) i förb. med afseende på, i det (l. så att) man har, gör l. fäster afseende på; i betraktande af; med l. af hänsyn till; jfr a, b, c. Med a(fseende) på, en vue de, dans la vue de. Weste (1807). Theologien indelas .. med afseende på sin kunskapskälla .. i den naturliga och uppenbarade. Norbeck 9 (1840, 1866). Den Ny-Europeiska odlingens hufvudskiften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Geijer I. 1: 179 (1845; öfverskrift). Då hans anmärkningar .. icke voro af någon synnerlig vigt, anser jag mig, med afseende på den långt framskridna tiden .., böra förbigå desamma. J. A. Gripenstedt i Ad. prot. 1865—66, 1: 405. Med afseende på den tilltalades ungdom, finner jag för min del .. SAOB (1870). — jfr 7 c.
i) (numera föga br.) i förb. med ett attribut, som ersätter ett af styrdt sbst. l. pron.: hänsyn, konsideration. Såsom afskräckande exempel må detta straff (dvs. ärelösheten) .. medföra sin nytta, men har man inga andra afseenden att dervid iakttaga (dvs. icke att därvid göra afs. på andra förh.)? Leopold 3: 283 (1816). (Han) lät inga andra afseenden hos sig gälla än lag och rätt och allmänt väl. Franzén Minnest. 2: 308 (1828). — särsk. (numera mindre br.) i uttr. personliga afseenden, afseende på personer, personliga konsiderationer; jfr under b samt f β i slutet. Allmän .. bildning samt verklig lärdom i det särskilda yrket äro .. (i dessa länder) nödvändiga för all fortkomst i statens tjenst, och hvarken börd eller rikedom eller personliga afseenden gälla dem förutan. Tegnér 3: 357 (1834). Franzén Pred. 4: 217 (1844). Schulthess (1885). jfr 3 c slutet.
j) (mindre br.) i annan anv. Man väntade .. att .. finna uti regeringen en ny anda, utmärkt af ordning, sparsamhet och afseende på rikets .. tömda tillgångar. Fryxell Ber. 9: 101 (1841). Afseendet på rim eller meter framtvingade en svårfattlig eller tillkrånglad konstruktion. Ljunggren Sm. skr. 2: 186 (1879). jfr: Inga parti-afseenden gällde i .. (Höpkens) embete. Gyldenstolpe i 1 SAH 3: 33 (1789). Så mycket .. statsafseenden tilläto. Strinnholm Hist. 4: 284 (1852). — särsk.
α) (mindre br.) närmande sig 1 d (jfr äfv. 3). Afseendet på sällhetsdriftens tillfredsställande. Leopold 3: 369 (1801, 1816). Egennyttan eller afseendet på den egna fördelen skulle utgöra motivet .. för alla mänskliga handlingar. Nyblæus Forskn. I. 1: 102 (1873). (†) Afseendet på en falsk heder (une mauvaise honte et une fausse gloire), hafver kastat eder uti denne Olyckan. Ehrenadler 398 (1723).
β) (†) närmande sig 3 c: obehörig hänsyn; partiskhet. (Detta omdöme) beror på et godtycke och något afseende. Sahlstedt Crit. saml. 257 (1759).
5) [trol. utveckladt ur 1 o. 4] (†) förhållande, relation. Det nära afseende, som är imellan Ordboken och Grammatikan. Sahlstedt i DA 1768, nr 59, s. 1; jfr 4 j. — särsk. i förb. i afseende på l. till, i jämförelse med, i förhållande till. Orten .. är nedrigare (dvs. lägre) i afseende till Colophons redd, som ligger opp bättre och på en högre backrand. Eneman 1: 62 (1711); jfr: (i) ANSEENDE (till). Grundskatterna jämkas dels efter hemmanens storlek .., dels utgå i afseende på (dvs. i proportion till) den frukt och nytta, som jordägaren .. därutaf kan uphämta. Lagerbring Hist. 1: 104 (1784); jfr 4 g. I en Stat äro alla Undersåtare, i afseende på Öfverheten. Boëthius Sed. 276 (1807).
6) (†) om sätt att se l. betrakta ngt. Man plägar betrakta Församlingen under et dubbelt afseende (dvs. från två synpunkter): dels til sin yttre författning .. dels til sin inre beskaffenhet. Alnander 109 (1770); jfr 7 d slutet.
7) närmande sig l. öfvergående till formord; i uttr., som angifva, hvad saken l. frågan rör l. angår: hänseende, vidkommande; jfr AFSIKT 5.
a) (mindre br.) i förb. hafva afseende på, angå, beträffa, vidkomma, gälla, röra, afse, referera sig till; ofta nära anslutande sig till 2 a β; jfr AFSE II 1 b. De tanckar som hafva afseende på oss sielfva. Lagerström Bunyan 1: 207 (1727). Den skatt, som Konungen .. tilkommer för undersåtarnes Egendom, hafver afseende dels på fastigheter, dels på lösören. Lagerbring Hist. 1: 83 (1778, 1784). Många (fester) hade afseende på himmelskropparna. Palmblad Fornk. 1: 456 (1845). — (†) med poss. pron. Rydelius Förn. 12 (1718, 1737). Hans bekymmer öfver detta folket hade sitt afseende på .. tillkommande olyckshändelser. Lehnberg Pred. 2: 294 (c. 1800). Strinnholm Hist. 1: 207 (1834).
b) i förb. i afseende på (å), beträffande, angående, om. I afseende på honom, in respect to him. Serenius (1741); jfr 4 g. Hvad har Talaren att säga den obotfärdiga i afseende på tron? Ödmann Anv. t. skrift. 27 (1823). Han var icke vettgirig i afseende på namn. Rydberg Sing. 58 (1865; 3 uppl. 1876: vetgirig på namn). Den materialism, som .. iakttager en viss anständighet i afseende å konseqvens och uppriktighet. Forssell Stud. 1: 279 (1869, 1875). De Geer Minnen 1: 276 (1892).
c) i förb. med afseende på (å) = b. Med afseende på sitt andeliga lif ådagalägger en Christen sin sjelfförsakelse genom ödmjukhet. Norbeck 195 (1845, 1866). De åsigter, som med afseende å det hvilande förslaget gifvit sig tillkänna. J. A. Gripenstedt i Ad. prot. 1865—66, 1: 268. Med a(fseende) på det som du yttrat om feghet vill jag säga några ord. Cavallin (1875). Jag är rådlös med afseende på eder. Gal. 4: 20 (NT 1883). — jfr 4 h.
d) [jfr d. i alle henseender, t. in jeder hinsicht] med attribut (adj. l. pron.), i förb. i (så l. så beskaffadt) afseende. I hvarje, i intet, i ett, i detta, i annat, i ett l. annat afseende. I flere, i många afseenden. Jag (lär) i några vissa afseenden .. vara brottslig. Sahlstedt Crit. saml. 114 (1759). I visst afseende kunde Konungarne .. sägas utöfva en fulkomlig envålds makt. Schönberg Bref 1: 11 (c. (1772). Den högtid, vi i dessa dagar fire, är i mera än ett afseende märkvärdig och upplyftande. Tegnér 3: 125 (1817). Hvad hon i alla afseenden, så i lekamlig som andelig måtto, behöfver. Dens. 4: 98 (1830). En i sedligt afseende förädlad mensklighet. Beskow i SAH 30: 196 (1857). Dessa dikter äro .. i tekniskt afseende väl utförda. Böttiger i SAH 39: 168 (1864). (Denna inskrifts) i språkligt och kulturhistoriskt afseende lika vigtiga innehåll. Noreen i NF 15: 1049 (1890). jfr: Skilnaden mellan Sverige och Norge i förmögenhetsafseende. Fahlbeck Sv. nat.-förm. 77 (1890). — (föga br.) närmande sig 6. Betraktar man .. (försoningens ämbete) i förra afseendet. Rönigk Fres. 69 (1753).
Anm. Styrdt af prep. i, användes ngn gg afseende mindre riktigt i bet. fall, tillfälle, händelse. Edgärdsmän uppträdde på så väl Kärandens som Svarandens sida .. I det förra afseendet syftade deras utsago egenteligen till ett fällande; i det sednare till ett friande. Nordström Samh. 2: 781 (1840). jfr Almqvist (1842), SAOB (1870).
e) (†) i annan anv. Den upprättelse, jag fordrar, är .. icke för mitt enskilda afseende (dvs. i afs. på mig själf ss. enskild person, för min egen räkning), utan för ämbetets. Tegnér 6: 151 (1831); jfr 3, 4 i.
Spoiler title
Spoiler content