AFSELA a3v~se2la (a`fsela Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
taga seldon af (en dragare). To unharness .. afsela en ök. Serenius(1734). Man höll och steg ur, afselade hästarne och tog foder ur hösäckarne. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 122(1831). (Tors bockar) afselades. Rydberg Gudas. 47(1887). — abs. Vi rastade utan att afsela. Kindblad(1867). — jfr SELA AF.
