publicerad: 1898
AFSKUMMAD, p. pf. ss. adj. af föreg.
Ordformer
Etymologi
[jfr ä. d. afskummet, ä. t. abgeschäumet; jfr äfv. sv. dial. utskummad, förskummad]
(†) som är ett afskum; som utgör dräggen, det värsta l. sämsta af ngt. RR 5 Juli 1604. Then ährelöseste, afskumeste skielm som i heele verlden finnes kan. Därs. De afskummade Jesuiter. Werwing Hist. 2: 171 (cit. fr. 1607). Affskumade och otuchtigha wijsor. Petreius Beskr. 5: 12 (1615). De afskumad troll. Wennæsius Vitt. 210 (1666). — jfr UTFÖRSKUMMAD.
Spoiler title
Spoiler content