SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSÖNDERLIG a3v~sön2derlig, adj.1
Etymologi
[af AFSÖNDRA]
(mindre br.) som kan afsöndras; afskiljelig. En ifrån Gud väl icke afsönderlig, men dock ifrån honom skild och oafhängig princip. Nyblæus Forskn. II. 1: 146 (1881); jfr AFSÖNDRA 2. — jfr O-AFSÖNDERLIG.
Spoiler title
Spoiler content