SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFTAGELSE, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(afftaghilse NT 1526)
(†) vbalsbst. af AFTAGA. — särsk.
I. motsv. AFTAGA I 2 f. — konkretare: ngt, som tagits undan l. afskilts. Äär then första afftaghilsen helogh, så är och wäl hela deghen helogh. Rom. 11: 16 (NT 1526; Bib. 1541: förstlingen); jfr: Ther thet oordhet ståår på latina Primicie .. wort satt Thet Första, och sommestadz Första afftaghilsen. Förspr. t. NT 9 (1526).
II. motsv. AFTAGA III. Månens aff- och tiltagelse. Muræus 4: 89 (1648). Geijer II. 1: 253 (1825).
Spoiler title
Spoiler content