SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFTRAMPA a3v~tram2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. aftrampe, t. abtrampen, abtrampeln]
— jfr TRAMPA AF.
1) gm trampning afslita l. lösgöra l. afbryta l. stympa. Damen fick garneringen på sin klädning (l. en del af släpet) aftrampad i trängseln. Om (häst-)skon är .. för vid .., aftrampas eller afryckes (den) .. lätt. Billing Hipp. 266 (1836).
2) gm trampning utmärka l. afgränsa l. åstadkomma. — särsk.
a) [jfr t. einen weg abtreten] (mindre br.) upptrampa. En alns bred gång uppdrages och aftrampas emellan rabatterna. Lundström Trädg. 19 (1852).
b) jäg. gm trampning utmärka (s. k. halter). Halterna böra aftrampas innan drefvet afgår. Greiff 21 (1821). Leijonflycht (1827). Aftrampa halter vid skall, sker så att en platsbevakare .. trampar ett spår tvertöfver skallplatsen på de två eller tre ställen der det drifvande manskapet skall stadna. Svederus Jagt 321 (1832).
c) [jfr t. einen korrekturbogen abtreten] (†) boktr. gm trampning åstadkomma (aftryck). När correcturer aftrampas. Rothof 361 (1762).
Spoiler title
Spoiler content