AFTUNNA a3v~tun2a (a`ftunna Weste), v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(numera föga br.) aftappa, eg. ur tunna. Dähnert (1784). — obj. är
a) vätskan, som tappas ur kärlet. Almqvist (1842). A(ftunna) dricka ur, af en tunna. Dalin (1850).
b) kärlet, hvarur vätskan aftappas. A(ftunna) ett kärl helt och hållet, till hälften. Dalin (1850).