SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFVANA, sbst.
Ordformer
(-wane Schroderus, Ekblad)
Etymologi
[jfr d. afvane; jfr äfv. AFVÄNJA]
(†) obruklighet. Tribunerna .. sadhe sigh thet intet warda lidande, thet hon (dvs. Oppius' lag) til affwane förskiutas skulle (dass es solt abgethan werden). Schroderus Liv. 476 (1626). jfr: Desvetudo .. Affwänielse eller affwahna. Lex. Linc. (1640). Ekblad 385 (1764). — jfr FRÅNVANA, TILLVANA.
Spoiler title
Spoiler content