SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFVIGA, v. (se VIGA). vbalsbst. -NING.
Etymologi
[jfr ä. d. afvi(j)e, mnt. afwi(g)en]
(†) beröfva (ngt) den helgd, som (det) gm invigning erhållit. (de ss. järtecken iakttagna) Foghlarna alle andre Capels Affwijgningar (lat.: exaugurationes, t.: entweihung) tilstadde, wille the icke bewilia, at sådant .. Råmärkes Gudhens Capell skulle öfwergå. Schroderus Liv. 46 (1626).
Spoiler title
Spoiler content