AFVITTRA a3v~vit2ra, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING. —
jfr VITTRA AF.
1) (mindre br.) i sht kem. o. geol. gm vittring affalla. Dalin (1850).
2) (mindre br.) i sht kem. o. geol. gm vittring minskas, sönderfalla l. förstöras, förvittra, vittra. (Monumentet är) utsiradt med hieroglyfer, hvilka .. äro mycket afvittrade. Hedenborg Resa 130 (1843). Björkman (1889).
