SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFVÄRKA a3v~ær2ka, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE.
(föga br.) affalla till följd af värk; värka bort. Nageln a(fvä)rker stundom genom fulslag. Dalin (1850). — jfr VÄRKA AF.
Spoiler title
Spoiler content