SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AKLEJA akläj3a2, stundom ak3~läj2a (akle´ja Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(ack- Hiärne Förb. 27 (1706), Dalin (1850) osv. ak- J. G. Oxenstierna 2: 123 (1796), Fries Växtr. 164 (1884) osv. — ake- Månsson Ört. 186 (1642), Fries Utfl. 1: 122 (1843). acke- Underr. om fläcksjukan 1722, Retzius Fl. oec. 61 (1806), Fries Ordb. (c. 1870). acko- Ahlich 35 (1722), jfr nor., holl. o. fr. motsvarigheter i den etymologiska afdelningen. — aker- Var. rer. 57 (1538), B. Olavi 63 b (1578). acker- Berzelius Kemi 1: 329 (1808, 1817). ackerley B. Olavi 142 (”143”) b (1578). åker- Tillandz A 4 b (1683), Linné Västg. 32 (1747), Lind (1749, under ackely o. ageley), Weste (1807), Dalin (1850) samt (sannol. efter Dalin o. utan stöd i det nuv. riksspr.) i ngra senare ordböcker. åcker- Retzius Fl. oec. 61 (1806). åkerley Franckenius (1659, under aquilegia). jfr Noreen i Landsm. VI. 5: 3)
Etymologi
[motsv. former finnas i allm. i sv. dial.; jfr d. ak(k)e-, ag(g)elej(e) m. fl., i d. dial. äfv. om Centaurea cyanus, nor. ake-, aka-, akko-, akerlej(e), äfv. om Solidago virgaurea samt arter af släktet Nymphæa, färöiska akeleja, Lychnis flos cuculi, mnt. akeleye, nnt. ak(e)lei, holl. akelei o. akolei, fht. agaleia, t. aglei, ä. eng. aquilege, af mlat. aquileja, aquilegia, aquilea; jfr äfv. fr. ancolie; af omtvistad härledning; se för öfr. Jenssen-Tusch, Kluge, Vries, Darmesteter]
växten Aquilegia vulgaris Lin., äfv. kallad ”tyska klockor”, i ä. nysv. dessutom ”blå klockor”. Var. rer. 57 (1538). Linné Västg. 32 (1747). Aklejans ljusblå saft. J. G. Oxenstierna 2: 123 (1796). Ackeleja .. en .. prydnadsväxt af Ranunkulaceernas familj, utmärkt genom sina fem klolikt böjda sporrar .. Af ackelejans blommor beredes blå färg. Fries Ordb. (c. 1870). Akleja .. För sina vackra blad och sina lika prydliga som egendomliga blommor har denna växt sedan lång tid varit odlad. Den förekommer derför allmänt förvildad i gamla parker och trädgårdar .. Dess hemland är mellersta och södra Europas bergstrakter. S. Almquist i NF 1: 930 (1876).
Ssgr: A: AKLEJ-FRÖ03~2, stundom 30~. (acke-) Underr. om fläcksjukan 1 Mars 1722. —
-PLANTA~20.
B (mindre br.): AKLEJE-FRÖ030~2, stundom 300~. (aker-) B. Olavi 63 b (1578). —
-ROT~2. (ake-) Månsson Ört. 187 (1642). —
-VATTEN~20. Akeleije watn är gott för hiertebäfwande och Förgifft. Månsson Ört. 187 (1642).
Spoiler title
Spoiler content