ALEXANDRIN al1äksandri4n l. -ek-, l. aläk1-, i bet. 1 m., i bet. 2. r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
1) [af lat. alexandrinus, af Alexandria, den af Alexander den store grundlagda staden i Egypten] eg.: invånare i l. person från Alexandria. The Alexandriner. Apg. 6: 9 (NT 1526; i Jerusalem). Christne Alexandriner. Schroderus Osiander 1: Reg. (1635). — särsk.: alexandrinsk författare l. konstnär under århundradena närmast före l. närmast efter Kristi födelse. Agardh Teol. skr. 1: 78 (1842, 1855). Alexandrinernas betydelse på det vetenskapliga området. G. Sjöberg i NF 1: 414 (1875). — Anm. De ä. ex. kunna äfv. föras till ALEXANDRINER.
2) [af t. o. fr. alexandrin, af Alexander, trol. emedan ifrågavarande versslag första ggen fick vidsträcktare anv. i en (ffr.) bearbetning af Alexander den stores saga; jfr NF (1875)] sexfotad, jambisk (vanl. rimmad) vers med takthvila (cesur) i midten. Tegnérs Svea är skrifvet på alexandriner. Oafbrutet löpande alexandriner. Regnér Metr. öfv. 8 (1801). Tegnér 3: 176-7 (1819). Hel dig, Alexandrin, du går på säkra fötter, / Till själens innersta gå dina djupa rötter. Fahlcrantz 2: 45 (1825, 1864; prof på alexandrinsk vers). Poesiens styfkjortel, den breda, enformiga och stela alexandrinen. Runeberg 6: 230 (1832, 1869). Alexandrinen, ett synnerligen under 16- och 1700-talet mycket nyttjadt versslag. Warburg Litt.-hist. 37 (1880). Wulff Värsbildn. 25 (1896).
Ssg (till 2): ALEXANDRIN-VERS1003~ l. 0103~2. (föga br.) Heroisch Fägne-Sång .. i Jambico-Heroisk Alexandrin Vers författat. Stiernhielm Fägn. Öfverskr. (1643, 1668). Genom .. den flytande alexandrinversens .. förtjenst. Atterbom Siare VI. 1: 238 (1852). — Anm. I ex. från Stiernhielm kan alexandrin möjl. äfv. fattas ss. adj. [jfr fr. alexandrin, adj.].
