ALJUFVER, n.; best. -jufret.
Etymologi
[jfr sv. dial. ala-juvret (best.; Finl., Rietz 5, H. Vendell i Nyland 1: 2). Ordet är sannol. sammansatt med sv. dial. al, adel, m., urin (af kreatur), gödselvatten, motsv. d. dial. addel, al, gödselvatten, nnt. adel, addel, al med båda bet.; om detta ord se för öfr. Rietz 6, Kosegarten Wbuch der ndd. spr. 102, Franck (under aal), E. Lidén i Språkv. sällsk. förh. 1891—94, s. 81; jfr äfv. sv. dial. ala, könsdel hos ko (Finl.). Att dessa ord sammanhänga med ALA, v.1, (upp-) föda, är mindre sannolikt]
(†) könsdel hos ko. Har Koen stämman, stoppas en bit Alun stor som en dubbel nöt i Ahldjufret. Brauner Tankar 35 (1756).
