ALLTING al3~tiŋ2, äfv. ALTING a3l~tiŋ2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[efter isl. alþingi; jfr fgutn. gutnalþing för gutna alþing]
gemensam lagstiftande och dömande församling (på Island).
a) om den isl. fristatens folkförsamling. Peringskiöld Hkr. 1: 325(1697). Ett för hela landet gemensamt ting .., hvilket erhöll det naturliga namnet alltinget. Hildebrand Isl. 80(1867, 1883). Det isländska alltinget .. bestod (på 1100-talet) af två afdelningar: en lagstiftande, lagrättan, och en lagskipande, alltingsdomarne. Tengberg i NF 1: 497(1875). Alting, Islands allmänna ting, hölls en gång om året. Bååth Fornnord. sagor 190 (1886).
b) om en ur det gamla alltinget (se a) utvecklad domstol. Nu afgjöres alla mål, först vid Herads-thing, hvarifrån saken appelleras til Althinget. Troil Island 53(1777). Som domstol fortfor alltinget (bestående af de af konungen tillsatta ”lagmännen”) till år 1800. Tengberg i NF 1: 498(1875).
c) om det nutida Islands representation. Paijkull Isl. 292(1866). I(sland) styres af (danske) konungen genom en inför alltinget ansvarig minister. NF 7: 843(1883).
Ssgr: ALLTINGS-DOM30~ l. 31~2. särsk. till a: Tengberg i NF 1: 497(1875; se under a). —
