ALLTIGENOM al1tije4nom l. -je3nom2, äfv. (dock icke, när ordet bestämmer ett föreg. ord) 4010, l. ALLT IGENOM al4t ije4nom l. ije3nom2, adv.
Etymologi
[jfr d. helt igennem; jfr äfv. mnt. al dore, al dorchen, eng. all through]
1) om rum: hela vägen igenom. Trädet är murket alltigenom. Kiortelen war icke sömat, vthan wirckat, jfrå öffuerst och alt jgenom. Joh. 19: 23 (Bib. 1541). Thetta wårt fynd är .. blifwit nästan alt igenom grönt ergat. Peringskiöld M. Upl. 267(1710). Du är ju, alltigenom, våt af regnet! Atterbom LÖ 1: 45(1824, 1854); jfr GENOMVÅT.Brunius Gotl. k. 3: 131(1866).
2) om tid: från början till slut, hela tiden, alltjämt; vanl. mer l. mindre närmande sig 3. Han hade alltigenom den gemenaste otur. Hela hans (dvs. Kristi) leffuerne alt igenom war intet annat än wåra skulders oc straffs retta boot. P. Erici 1: 125 b(1582). Förklaringen ådagalade .. ett sorgfälligt bemödande, att alltigenom nyttja vördsamma uttryck. Atterbom Siare 4: 190(1847). Striden hade förts anonymt allt igenom. De Geer Minnen 1: 51(1892).
3) bildl.: genomgående, helt och hållet, till alla delar. Han är idealist alltigenom. Kyrkioembetet är slett intet annat alt igenom, än een tienst, och icke något Herradöme. L. Petri 3 Post. 100 a(1555). Widegren(1788). I ideen (äro) väsende och form alltigenom och absolut detsamma. Höijer S. skr. 3: 102(1810). (Lucifer blef) genom affallet förvandlad till ett alltigenom ondt väsen. Rydberg Magi 10(1865). Han är alltigenom empirist. Wirsén i PT 1897, nr 6, s. 3.
