SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALNTAL a3ln~ta2l (a`lntal Weste), n.; best. -et.
Ordformer
(alne- RA (1568), Ordn. f. köpm. 1668, mom. 11, Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 11, Thomander Pred. 1: 263 (1849) m. fl. allne- RARP 3: 278 (1642))
Etymologi
[fsv. alnatal; jfr d. alental]
(numera mindre br.) till ALN 2: antal alnar; beräkning i alnar. Falkman 1: 232 (efter handl. af 1558). The främende (köpmännen) skulle .. sälie theris (dvs. sitt) godz .. vidh hele och halfve stycker och icke udi alnetal (dvs. alnvis). RA 2: 245 (1568). Nidgången i denna Pyramiden lärer vara så djup .. i alntalet .., som höjden kan vara. Eneman 1: 193 (1712). Uti Canterbury .. är (smöret) gjordt fyrkantigt och jämt som et bräde, och säljes efter alntal. Kalm 2: 8 (1756). Beräkna alnetalet alldeles rätt. Thomander Pred. 1: 263 (1849). — särsk.
a) hist. till ALN 2 a β, b γ, om jord. Bonsdorff Kam. 9 (1833). Falkman 1: 224 (1884).
b) (†) (Begärdes) Att Ridd(erskapet) och Adelen icke må förwägrat blifwa .. handla med dhe Fremmande till Tunna, mark och Allnetaal .. och icke strengias (dvs. tvingas) till Lest (dvs. läst. ett slags större mått), stycke heeltt eller halft att kiöpa. RARP 3: 278 (1642).
Spoiler title