ALTERNATIV (om uttal se föreg.), n. ((†) f. l. m. Höpken 1: 53(1756)); best. -et; pl. =, l. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. alternative, af mlat. alternativum, adj. i n.; jfr föreg. samt ALTERNERA]
a) (numera mindre br.) (framställning l. förslag om) val mellan två (l. flere) möjligheter, hvarvid valet af den ena inbegriper förkastande af den (l. de) andra; växelval; ställningen l. situationen att vara hänvisad till val mellan två (l. flere) möjligheter; tillfälle till ett sådant val; ett antingen — eller; dilemma; jfr ALTERNATIV, adj.början. Man lämnar honom alternativet mellan död och vanära. 2 RARP I. 2: 287(1720). Sättia det (dvs. Sverige) under den ledsamma alternativen at antingen .. skudda ifrån sig sina med Porten tagne förbindelser eller .. föllja med uti dess härnader och krigståg. Höpken 1: 53(1756). Strandberg 4: 19 (1857).
b) en af de två (l. flere) möjligheter, mellan hvilka man har att välja; det ena l. ett af leden i ett alternativt förslag o. d.; det ena af vissa angifna fall, utväg; jfr ALTERNATIV, adj. b. Han har intet annat alternativ. (I stället för diktatorsvärdigheten har) det andra Alternativet, nämligen Schavotten, blifvit hans lott. DA 1793, nr 273, s. 1 (om hertig Filip af Orleans).D. v. Schulzenheim i LBÄ 5—6: 56(1797; om den ena af tre möjligheter). Eftersom de blott hade valet mellan de båda alternativerne. Palmblad Fornk. 2: 482(1845). (C. XV) .. förkastade alternativet, att kommunerna skulle få afsäga sig röstberäkningen efter skattegrund. De Geer Minnen 1: 235(1892).
