SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMALGAMATION am1algam1atʃω4n l. -aʃ-, l. 010—, r. (f. Rydqvist); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr fr., t. o. eng. amalgamation]
vbalsbst. till följ.
1) motsv. AMALGAMERA 1. Wallerius Min. 217 (1747). Det utpressade qvicksilfret .. nyttjas beständigt till nya amalgamationer. Berzelius Kemi 2: 374 (1812). Sjögren Min. 79 (1865).
2) motsv. AMALGAMERA 2. Man gjorde föreningen (mellan de forna italienska staterna) aldeles fullständig, man gjorde icke union, men en amalgamation. Svedelius Statsk. 3: 370 (1869). (Adelns) amalgamation med de andra (stånden). De Geer Minnen 1: 204 (1892).
Ssgr: (2) AMALGAMATIONS-FÖRSÖK101— l. 01003~02. Skräckbilden af Sveriges befarade amalgamationsförsök. Palmblad Norge 356 (1846).
(1) -MASKIN~02. Rinman 1: 51 (1788).
(2) -PARTI~02. Det svenska amalgamationspartiet. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 109 (1881; om de svenska politiker, som ville närmare sammansmälta Sverige o. Norge).
(1) -PROCESS~02. Rinman 1: 51 (1788). Liedbeck Kem. tekn. 387 (1868).
Spoiler title
Spoiler content