AMBASSAD am1basa4d (ambassa´d Weste), r. (m. Nordberg 1: 121 (1740), Lindfors, Dalin; f. Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. ambassade, ä. fr. ambassée, som ombildats efter ä. spanska ambaxada; jfr mlat. ambaxiata, af ett lat. *ambactiata, afledt af det hos Cæsar mötande, sannol. keltiska ambactus, tjänare. Om detta ord o. dess germanska släktingar se ÄMBETE; jfr äfv. AMBAT, AMT]
(diplomatisk) beskickning l. mission; gesantskap.
a) abstr.: diplomatisk(t) sändning l. uppdrag. Gå på en ambassade. Serenius (1734, under embassador). SP 1792, nr 160, s. 2. Canroberts .. ambassad till Stockholm i anledning af novembertraktaten. De Geer Minnen 1: 149 (1892). — i utvidgad anv., skämt. Han ville ställa sig in med Gumman för at få bruka henne i flere angelägne ambassader. Livin 29 (1781).
b) konkret: sammanfattningen af de personer, som samfäldt utföra en diplomatisk beskickning; en ambassadör med följe; legation. Ambassader skole förordnas, der wela store Sumptus (dvs. kostnader) till. RARP 4: 328 (1650). Den Stor-Czariska Ambassaden .. blef .. mycket förackteligen .. handterad. Nordberg 1: 121 (1740). Före audiensen fick ambassaden vänta i ett yttre gemak. Hedin Beskick. 166 (1891).
Anm. Swedberg Schibb. 249 (1716) synes fatta Ambassade ss. likbetydande med ambassadeur. I sådant fall är det förra helt visst bl. en biform till det föråldrade AMBASSAT.
-HUS. (†) Thet Kongl. Ambassade-huset. Beskr. 8 Maj 1705, s. 4. —
