SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMERAL am1era4l, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. admiral, t. ammeral, af holl. ameraal, a(d)-miraal, trol. skämtsam ombildning af am(m)er, emmer, ämbar, under anslutning till admiraal; se för öfr. Vries]
sjöt. ett slags stor(t) vattenpyts l. vattenämbar. Ammeral. Röding 3: SD 7 (1798). Naut. ordb. (1840). Ammeral .. vanligen af segelduk. Nyttjas på örlogsfartyg till att upphemta vatten med vid eldsläckning. Nissen i NF (1875).
Spoiler title
Spoiler content