SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMFIBIE amfi4bie l. 0302 (ammfibie Dalin (1850); jfr amphi´bium Weste), m.||(ig.) l. r. ((†) n. Lindfors (1815)); best. -en; pl. -er; numera sällan AMFIB amfi4b, m.||(ig.) l. r. (Thomander Tankar 17 (1824), Meurman (1846), Öhrlander o. Leffler (1852)) l. n. (Nilsson Fauna 3: 110 (1842, 1860)); best. -en l. -et; pl. -er.
Ordformer
(amphibi — ∪ — Prinsessans barnabok 2 (1835))
Etymologi
[jfr t. o. fr. amphibie, eng. amphibe, lat. amphibium, af gr. ἀμφίβιον (näml. ξῶον), af ἀμφί, åt ömse håll, på båda sidor, på två sätt, tve-, dubbel-, o. βίος, lif]
— Anm. I ä. tid användes äfv. den lat. formen på -ium. Biurman (1739). Weste (1807).
1) eg.: djur, som kan lefva både i vatten o. på land. Ankan är ett hemtamdt djur, / Amphibi till sin natur. Prinsessans barnabok 2 (1835). — särsk.: kräldjur (reptil) l. groddjur (batrackie); numera sällan zool. o. då nästan bl. om groddjur. Linné Öl. Föret. 3 b (1745). Fischerström (1779). Bland amfibierna, alla fula, uppträder .. den hemske ormen. Ljunggren Est. 2: 181 (1860). Thorell 2: 230 (1861). Ryggradsdjuren .. omfatta Linnés fyra första klasser, däggdjur, fåglar, amfibier och fiskar. Åkerberg Hæckel 356 (1882). Linnés amfibieklass var en onaturlig förening af två alldeles skilda klasser .. Batrachierna, hvilka nu vanligen betecknas såsom amfibier (i trängre mening!) omfatta grodor, salamandrar, vattenödlor, cecilier och de utdöda labyrintodonterna. Därs. 412. — jfr FJÄLL-, GROD-, GÄL-, STJÄRT-AMFIBIE.
2) oeg. o. bildl.
a) om varelse l. ting, som på ett l. annat sätt tillhör både vatten o. land. jfr: (skämt.) Turkiske Stor-Ammiralen och Prinsen af Nassau .. böra räknas bland Amphibierna, emedan de bägge gjort sig kände både til lands och sjös. GT 1788, nr 105, s. 1.
b) (mindre br.) om varelse, som är af en dubbel l. växlande natur l. på en gång tillhör två olika områden l. sferer: mellanting, sammansättning, blandning, hybrid, hybriditet. Han .. är en Amphibie af Hofman och Litterat. Nordin i Hist. handl. 6: 113 (1790; yttradt af G. III). Calonius Suppl. 201 (1813). (Informatorn) utgör en amfibie emellan herrskap och tjenstefolk. Almqvist Am. Hilln. 1: 53 (1840). — (föga br.) om sak: Slika amfibier af historie och filosofi. Bolin 1: 7 (1868; om historisktfilosofiska arbeten).
c) (föga br.) ombytlig l. föränderlig l. flyktig l. karakterslös person. Dalin (1850). Kindblad (1867). G. Dalin (1871).
Ssgr: A (föga br.): AMFIB-LIF03~2. Thomander Skr. 3: 71 (1826).
B: (1) AMFIBIE-ART0300~2. Nilsson Fauna 3: I (1842, 1860). —
(1) -ARTAD~20. Amphibieartade djur. Nilsson Fauna 1: 325 (1847). —
(jfr 2 a) -BÅT~2. båt, som kan gå äfv. på land. NDA 1895, nr 223, s. 4. SD (L) 1896, nr 171, s. 7. —
(1) -FAUNA~20. Nilsson Fauna 3: 7 (1842, 1860). —
-FISK~2. namn på vissa mellan de egentliga fiskarna o. amfibierna stående (fisk)släkten. Åkerberg Hæckel 422 (1882). A. Quennerstedt i Tidskr. f. kr. tro 1886, s. 229. —
-KLASS~2. Åkerberg Hæckel 412 (se under 1). —
-NATUR~02.
1) till 1. Kindblad (1867).
2) (jfr 2 b) Våra .. universitets amfibienatur. Claëson 2: 255 (1857; med afs. på deras egenskap att vara både vetenskapliga institutioner o. undervisningsanstalter). E. Wigström i VLS 187 (1888).
Spoiler title
Spoiler content