SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMORFISM am1orfis4m, r. (m. G. Dalin (1871)); best. -en.
Etymologi
[jfr d. amorfisme, nylat. amorphismus]
eg.: formlöshet; naturv. egenskap(en) att icke kristallisera. G. Dalin (1871). Lundell (1893). Anm. I ä. tid användes den nylat. formen. Berzelius i Årsber. t. VetA 1837, s. 53.
Spoiler title
Spoiler content