ANFÅNGA an3~foŋ2a, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. glas anfangen, holl. aanvanger, arbetare, som hämtar upp den för blåsning afsedda glasmassan; jfr äfv. AN, adv. II 1 b, o. FÅNGA]
tekn. vid glasblåsning upphämta (smält glasmassa). Då glasämnet blifvit med pipan ”anfångadt”. Uppf. b. 4: 513 (1873). — Anm. Utom i part. hellre FÅNGA AN.
