SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANFÄNGARE, m.
Etymologi
[efter t. anfänger; jfr holl. aanvanger]
(†) upphofsman; jfr ANFÅ, v.1 FH 6: 235 (1542). Dhe andre bisper .. hafva .. varit anfängiare och anstifftare, att meniga riket mycken blodzuthgiutelse öfvergångit är. RA 1: 366 (1544).
Spoiler title
Spoiler content