ANGINA aŋgi3na2, l. 040, r. (l. f.); best. -an.
Etymologi
[af lat. angina, strypsjuka, besläktadt med angere, kväfva, af samma rot, som ingår i ÅNGEST o. ÄNGSLAN; jfr t. o. eng. angina, fr. angine]
med. förr gemensam benämning på flere olika sjukdomsformer, som medföra svårighet att andas l. svälja; numera vanl. blott om sådan sjukdom i munnen l. svalget; i sht halsfluss. Wising i NF (1876). Halskatarr eller katarral angina. Uhrström Hemläk. 172 (1886). jfr Månsson Ört. 158 (1628, 1642).
